Den goda samaritens guide till att älska sin nästa

Liknelsen om den goda samarien handlar om att älska din nästa. Men vem är min nästa?

Skriven av Kathryn Albig
Den goda samaritens guide till att älska sin nästa

 

Den goda samarien: Älska din nästa

Jesus uppmaning om att älska vår nästa är oerhört viktig. Det kommer faktiskt direkt efter att älska Gud (Matt 22:37-39).

“Vem är då min nästa?” Jesus svarade: “En man var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och råkade ut för rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom, och sedan försvann de och lämnade honom där halvdöd. En präst råkade komma ner samma väg, och när han fick se mannen gick han förbi. På samma sätt var det med en levit. Han kom till platsen, såg mannen och gick förbi. Men en samarier som var på resa kom också dit, och när han såg mannen förbarmade han sig över honom. Han gick fram och hällde olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, tog honom till ett värdshus […] Vem av dessa tre tycker du var en nästa för mannen som råkade ut för rövare?’ Han svarade: ‘Den som visade barmhärtighet mot honom.’ Då sade Jesus till honom: ‘Gå du och gör som han.'” Luk 10:29-37.

Vem är min nästa?

Historien om den gode samarien visar oss att en nästa inte har något att göra med närhet. Min nästa är vem som helst som korsar min väg i livet. Som lärjunge borde alla som jag möter få känna Kristi kärlek från mig, så att Kristus kan förhärligas genom mig. “Ett nytt bud ger jag er: att ni ska älska varandra. Så som jag har älskat er ska också ni älska varandra. Om ni har kärlek till varandra ska alla förstå att ni är mina lärjungar.” Joh 13:34-35.

Både en präst och en levit passerade och valde att inte hjälpa. Dessa var män som förmodligen skulle ha sagt att de höll alla buden, även det att älska sin nästa. Deras kärlek höll emellertid inte när det gällde att hjälpa en människa i nöd där ingen kunde se dem. Äkta kärlek handlar inte om att utföra goda gärningar för att behålla ett gott samvete. Samarien var en äkta nästa för mannen, eftersom han visade barmhärtighet och medlidande, utan att ha något att vinna på det.

Samarierna var ett folkslag som judarna avskydde, så han kunde lätt ha tänkt att han inte hade skyldighet att stanna och hjälpa. Man hade faktiskt kunnat påstå att ingen skulle ha klandrat honom om han hade valt att gå förbi på samma sätt som leviten och prästen. Men han stannade faktiskt och han överträffade förväntningarna till att hjälpa. Det var äkta osjälviskhet och kärlek.

Därför har “en god samarier” blivit ett ordspråk för någon som går längre än förväntat för att hjälpa någon i nöd. Nödens stund är emellertid inte alltid en dramatisk situation. Nödens stund kan för någon vara när de behöver uppleva tålamod, medlidande, eller mildhet istället för irritation, råhet, eller hårda ord.

Jesus fylldes av medkänsla när han såg folkmängden (Matt 9:36). Har jag medkänsla för mina medmänniskor? Eller låter jag deras egenheter, vanor, svagheter, eller till och med synd bli irritationsmoment för mig? Förhärdar jag mitt hjärta mot andra och tänker stolt och högmodigt att jag är bättre än dem? Avfärdar jag dem, eller kräver att de ska bete sig på ett särskilt sätt för att jag ska älska dem? Eller upphöjer jag dem över mig själv, och blir en tjänare för alla (Fil 2:3; Mark 9:35)?

Älska din nästa, såsom dig själv

“Älska din nästa såsom dig själv” säger budet. Det kan vara min avsikt, men så ser jag det onda i mig när jag försöker göra det goda, som Paulus beskriver i Romarbrevet. Jag ser egoism, avund, stolthet, otålighet, bitterhet. Det betyder emellertid inte att jag måste ge efter för allt sådant! Det betyder bara att jag har fått en perfekt möjlighet att förneka dessa lustar och stå emot frestelsen, så att Andens frukter kan öka i mitt liv. När jag vandrar i Anden och inte fullbordar de lustar som väller upp från köttet, växer jag i dygderna, som gör att jag kan älska min nästa. Uppriktig kärlek, frid, långmodighet, vänlighet, godhet, trofasthet, mildhet, självbehärskning.

“Älska din nästa såsom dig själv”.  Hur ofta har inte jag fallit, begått misstag, sagt eller gjort något som jag ångrat? Vill jag då inte att andra ska tåla, hjälpa och stötta mig när jag strävar och behöver medkänsla, barmhärtighet och godhet? Har inte Jesus burit mig i min svaghet? Har inte han gett mig den ena chansen efter den andra? Älska varandra såsom jag har älskat er!” Jag måste lyda Jesu bud: “Så som ni vill att människorna ska göra mot er, så ska ni göra mot dem.” Luk 6:31.

Det är denna sortens kärlek som Paulus skrev om till korintierna. Kärlek som är tålig och mild. Kärlek som inte avundas, skryter, inte är uppblåst, inte beter sig illa, inte söker sitt, inte brusar inte upp, inte tänker på det onda. Kärlek som bär allt, tror allt, hoppas allt, uthärdar allt. Kärlek som aldrig upphör (1 Kor 13:4-8).

Sådan kärlek kommer inte naturligt. För att kunna ha en kärlek som aldrig upphör, måste mitt ego först krossas. Och det kan jag inte göra i egen kraft. Jag behöver hjälp, nåd och kraft ovanifrån för det. Med den kraften däremot kan jag ha en oövervinnerlig kärlek.

Det betyder emellertid inte att den andra personen alltid har rätt. Det betyder snarare att inget någon gör, kan få mig att sluta älska. Då kan jag vara till hjälp, uppmuntra och få fram det goda i kärlek.

Den goda samarien var “en som visade barmhärtighet”. Jag kan också vara likasinnad i mitt umgänge med andra och i mina förhållanden. Det är äkta kristendom.

Du kanske även är intresserad av att läsa mer på vår temasida om Jesu ord, eller läsa artikeln under:

Ladda ner e-bok gratis

Å være kristen

Skriven av Elias Aslaksen

Att vara kristen går mycket djupare än att bara önska Jesus välkommen in i hjärtat och tro på syndernas förlåtelse. Det är ett liv i utveckling och växt i allt som är av Kristus. Detta häfte förklarar det grundläggande av ett kristet liv på ett mycket tydligt och enkelt sätt.