Är själviskhet synd?

All synd är faktiskt själviskhet. All synd är att välja något som man själv vill; som man känner passar en i situation. Detta kan även kallas "egoism". En helt naturlig tendens, djupt rotad i alla människor. Vi är emellertid kallade till att följa i Jesu fotspår, att leva våra liv som han levde sitt, genom att besegra synden. Det är inte meningen att vi ska vara "fångade" av våra mänskliga tendenser utan någon utväg. Vi kan endast följa i Jesu fotspår om vi avstår från att leva för oss själva, och lever helt efter Guds vilja i vårt liv istället för efter vår egen:

Egoismens effekt

Att vara egoistisk istället för att förneka synden när vi frestas, gör oss extremt olyckliga: Jak 3:16. Vi fortsätter att sitta fast i en cykel av att känna oss frustrerade, vilsna och olyckliga oförmögna till andlig framgång, när vi väljer att vara egoistiska (t ex att vara avundsjuka istället för att glädja sig med andra; att göra det som vi vet är fel).

Egoistiska beslut resulterar i en bruten förbindelse och liv med Gud; vi kan inte få båda. Vi kan inte behålla lite av vårt eget liv ibland (till att tjäna vår egen vilja) – och samtidigt leva för Gud. Detta gör oss splittrade; Jak 4:8, och Gud ger inte sin välsignelse till sådana människor. (3:16)

Hur vi övervinner egoism

Luk 9:23: "Sedan sade han till alla:’Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig.’"

I den enkla versen ger Jesus oss nycklarna till himlen och till gudomlig natur. Jesus säger här att vi om vi längtar efter att följa honom, måste vi ta upp vårt eget kors (död över vår egen vilja med dess syndiga tendenser i alla situationer) dagligen. Inte bara en eller två gånger, inte ibland, inte när vi känner att det är "min tur", utan alltid. Det var så han själv levde sitt liv varje dag, och det är även så vi är menade att leva våra liv. När vi ger upp vårt liv till Gud – våra egna åsikter, begär, syndiga tendenser i vårt kött – får vi det mest belönande, lyckligaste och meningsfullaste liv man kan få här på jorden, medan vi får del av gudomlig natur, "Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han ska rädda det." Luk 9:24.

Att förbli i kärleken är att fly all egoism: "Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner." Joh 15:13. När vi besegrar synden i vårt personliga liv, frälser vi oss själva, och hjälper andra i vår omgivning. (1 Tim 4:16) Vi sätter inte andra först bara när vi känner för det, eller när vi tycker att folk förtjänar godhet. Vi handlar alltid i kärlek, för Jesu skull, eftersom vi älskar honom och därför vill följa hans bud.

Jesus begick den ultimata osjälviska handlingen när han kom ner till jorden och valde att bana vägen för oss genom att besegra synden i alla situationer, och slutligen dö på korset. Detta är den största kärlekshandlingen som någonsin har utförts. Vi kan se hans beslutsamma inställning i Luk 22:42, när han visste att han skulle möta döden och valde att tjäna Guds vilja istället för sin egen: "Far! Om du vill, så ta den här bägaren ifrån mig! Men ske inte min vilja, utan din."

Ett meningsfullt liv

Som människa gick Jesus igenom alla möjliga situationer där han blev frestad till allt som vi blir, och segrade över allt genom att aldrig ge vika för synden eller för sin egen vilja. (Hebr 4_15) Han sa "[…] men var frimodiga: jag har övervunnit världen." Joh 16:33. När vi känner att vi inte har kraft eller förmåga att förneka våra egoistiska begär att synda i en situation, kan vi helt enkelt be och få den hjälp vi behöver: "Allt vad ni ber om i er bön ska ni få, när ni tror." Matt 21:22.

Alla människor tjänar antingen Gud eller sina egna naturliga tendenser och synder. (Rom 6:16) Att vara Guds tjänare ger lycka och hjälp till människor och världen, och bäst av allt, en invändig förvandling som aldrig kan tas ifrån oss. Vi blir mer och mer fria från vår egen synd. Att slava under vår egoism leder till förlust och tomhet. Gud vill att vi ska leva det lyckligaste och meningsfullaste liv som finns: "Jag vet vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för att ge er en framtid och ett hopp." Jer 29:11. Och det är just det vi får när vi lever för honom istället för oss själva!