Att behålla barnatron in i vuxenlivet

En trosupplevelse

När jag var fem år gammal, upplevde jag något som blev grundläggande för mitt kristna liv. Jag minns det som om det var igår. Jag var en väldigt känslig och oroligt liten flicka, livrädd för att lämna hemmets fyra väggar. Tanken på att börja skolan var en stor källa till ångest för mig, och jag grät bara av tanken på att börja skolan länge innan det var dags att börja.

Första skoldagen kom, och det gjorde även stunden när mamma skulle lämna mig med läraren. Jag fylldes av en inre panik av bara tanken på separationen. Mamma överlämnade mig till läraren och åkte på jobb. Jag började gråta så mycket att mamma blev tvungen att komma tillbaka. Hon tog mig avsides vid skolans ingång och frågade om jag ville be om att slippa vara rädd. Hon sa: "Clara, när du har bett, behöver du inte tänka på din rädsla överhuvudtaget, för vi överlämnar allt till Jesus och Han ska vara din styrka. Allt kommer att gå bra ska du se!"

I mitt lilla hjärta trodde jag på mammas ord, eftersom vi bad för allt hemma. Trots strömmen av människor som passerade ingången, gick jag fort ner på mina små knän. Medveten om att jag behövde Jesus hjälp för att klara detta bad jag av hela mitt hjärta. "Jesus, hjälp mig att inte vara rädd längre! Så sa mamma till mig: "Voilá, nu har du sagt det till Jesus, så gå!" Jag vände tillbaka till läraren med nytt mod, samtidigt som jag repeterade för mig själv: "Jag har sagt det till Jesus."

Jag kände frid och vila i mitt hjärta resten av året, eftersom jag hade sagt det till Jesus och påminde mig själv om det varje gång. Jag var inte rädd längre. Jag kände mig stark. Jag visste att han stod bredvid mig. Denna upplevelse har varit grundläggande för mitt kristna liv till denna dag. Jesus är min bästa vän. Jag kan kasta alltpå honom i enkel tro, så tar han hand om mig!

Att behålla barnatron in i vuxenlivet

"Då kallade han till sig ett barn och ställde det mitt ibland democh sade: ‘Amen säger jag er: Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket.'" Matt 18:2-3

Jag har gått igenom många olika prövningar i mitt liv i förbindelse med min familj, hälsa, ekonomi, osv. – många upplevelser som har förstärkt min tro på Gud. Ibland har jag varit frestad till att oroa mig, och de ångestfyllda tankarna kommer tillbaka. Vårt förnuft kan växa i takt med att vi själva växer, men upplevelsen från min barndom kommer ofta tillbaka i mina tankar. "Håll hjärtat enkelt som ett barns." Denna enkla barnatro, att tro på Ordet just som det står skrivet, har varit min hjälp.

Gud tar hand om mig genom att ge mig en djup frid och vila när jag, som ett barn, kastar mina bekymmer på honom! (1 Petr 5:7) Jag har fått "lösningen" som hjälper mig om och om igen i livets situationer. Varje gång jag, på samma sätt som jag gjorde som femåring, enkelt har trott och varit lydig mot Guds ord utan att förklara allt med förnuftet, har Gud gett mig ro, som det står i Psaltaren 23. Detta har varit ett avsnitt i Bibeln som jag har upplevt genom hela mitt liv.

Välbehagliga böner till Gud

Under de senaste åren, och speciellt efter att ha blivit mamma, har jag insett att ett äkta kristet liv som är helt välbehagligt för Gud, ett liv som gör mig allt mer lycklig och full av frid och styrka oavsett vad som kommer i min väg, handlar direkt om hur jag hanterar saker. I minsta detalj. Mina reaktioner – hur jag reagerar i mitt dagliga liv där mina barn och min man kan se mig, och även i mitt tankeliv där endast Gud kan se mig. Är jag äkta? Är jag samma person vart jag än går? Praktiserar jag Guds ord så långt jag har fått ljus? Kan till exempel mina barn konstatera att jag är precis lika mild, lycklig och tålmodig mot dem som jag är mot andra utanför hemmet?

Jag har sett hur Gud svarar på böner från ett rent hjärta. Böner som är välbehagliga för honom. (1 Joh 5:14-15) Jag vet att mina böner är välbehagliga för honom när min önskan i de olika prövningarna i livet är att få mer av hans natur. Hans tålamod, vila, Ande, kärlek, vishet, vilja att göra det goda, mod, frid, osv.

Min naturliga förmåga att älska är så väldigt begränsad, och det står i Gud ord att vi kan få del av gudomlig natur. (2 Petr 1:4) Därför ber jag inte om att situationen ska förändras. Jag ber om att få mer av Kristi kärlek! Jag vet att dessa böner är välbehagliga för Gud, när jag ber på det sättet, eftersom det inte är min egen vilja jag vill få utförd, utan hans vilja. Jag ber inte för att tillfredsställa mina egna önskningar, utan för att få mer av hans liv, och det är därför jag vet att jag får det jag ber om. Jag kan be honom om vad som helst full av säkerhet, och fortsätta med mitt liv säker på att han är vid min sida och hjälper mig, komma vad som komma vill. Han tar hand om allt, till och med medan jag sover!

När jag har bett kan jag lära mig att vara tålmodig och upprepa för mig själv: "Jag har sagt det till Jesus" tills jag får vila. Då kommer resultaten! Jag har lärt mig att lägga till sidan de första tankarna, mina sorger, oro, saker jag inte förstår, osv, och jag har sett hur Gud tar hand om det när tiden är inne. Jag har upplevt under flera gånger!

Den enkla trosupplevelsen genom bönen i min barndom förstärkte min tro, men jag har sett hur Gud vill göra ännu mer i mig och genom mig. Han vill förvandla mig, så att jag kan bli mer som honom! När jag har samma önskan som Gud har för mig, kan jag vara säker på att han kommer att förvandla mig och jag kan bära med mig denna enorma glädje som kommer av ett rent samvete. Gud är alltid på min sida! Han ger mig mer handlingskraft, mer av hans helige Ande, och mer uppenbarelse i hans ord.

Det är det mest intressanta liv en person kan uppleva här på jorden!