Leder alla vägar till Gud?
“Alla vägar leder till Gud” säger många, men stämmer det?
Samtliga stora världsreligioner menar sig ha svaren på livets stora frågor. De lovar människorna evig härlighet och frälsning. I större eller mindre grad kräver de att du ska förplikta dig till vissa värden och levnadsregler. Men kan dessa religioner föra mig närmare Gud? Och leder alla till samma Gud?
Många människor tror på Gud i en eller annan form. "Alla vägar leder till Gud”, säger många. "Det spelar ingen roll vad du tror på, så länge du tror på något." "Det är en och samma Gud; oavsett vad du tror, så älskar han dig." Men stämmer det?
De tre stora monoteistiska världsreligionerna (judendom, kristendom och islam), har mycket gemensamt. De tror alla på en Gud. De tror att världen har skapats av denna Gud. De lovar alla evig härlighet och frälsning, om man underkastar sig deras religionsförståelse och levnadsregler.
De har även gemensamt att alla menar att vi har skilts från Gud på grund av synden. Då Adam och Eva var olydiga mot Gud och syndade, skildes människan från Gud. Människan måste därför hitta en väg tillbaka till Gud.
Möta Gud
Ett möte med Gud kan trots det utforma sig så olika. En del möter Gud genom starka känslor, upplevelser och sinnesintryck. De hänger sig till en känslomässig hänryckning, som ska föra dem till närkontakt med Gud. För de karismatiska kristna kyrkorna är denna känslomässiga hänryckning en central del av gudstjänsten, med lovsång, tungotal, hallelujarop osv. Även muslimska sufier lägger stor vikt på denna känslomässiga hänryckning, som ett närmande till Gud.
Andra människor finner mening i levnadsregler och lagregleringar. Dessa ska fungera som "bromsar" på synden och de lustar som annars hade drivit en. Genom att efterfölja gudagivna lagar och regler, ska man uppnå ett gott liv och få del i välsignelse. Här befinner sig många konservativa kristna, muslimer, ortodoxa judar och anhängare av olika andra religioner.
Andra får tröst i nåden. Särskilt för de kristna är nåd ett centralt och viktigt begrepp. Nåd för många kristna betyder förlåtelse för synderna de har begått, men även för synder som de kommer att begå. För den katolska kyrkan står bekännelser centralt, där man ska bekänna sina synder till en präst, motta förbön och uppnå försoning med Gud. Detta är en del av sakramentet om försoning, och utförs med jämna mellanrum.
Men det finns även några som inte nöjer sig med något av detta. De söker en djupare tillfredsställelse; de plågas av sina brister. Trots starka sinnesintryck och upplevelser, eller en asketisk livsstil med stränga levnadsregler, är de fortfarande samma gamla människa, med samma lustar och syndiga tendenser. Och trots nåd och förlåtelse blir de inte nöjda, eftersom de trots detta fortsätter att leva efter egna lustar. Syndens problem är fortfarande inte löst.
Vem är Gud? Och vad önskar han för oss?
”Låt oss lära känna Herren, ja, låt oss sträva efter att lära känna honom. Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens, och han skall komma till oss lik ett regn, lik ett vårregn som vattnar jorden.” Hos. 6:3.
Profeten Hosea var en judisk profet, som hade en uppriktig önskan om att lära känna Gud. Av sina erfarenheter hade han lärt att Gud var en som hjälpte honom i rätt tid, när han sökte honom av hela sitt hjärta.
"Då sade Samuel: Har Herren samma glädje i brännoffer och slaktoffer som att man hör Herrens röst? Se, lydnad är bättre än offer och hörsamhet bättre än det feta av baggar." 1 Sam. 15:22.
Samuel var en annan judisk profet, som tydligen hade fått kunskap om vad Gud tyckte om. Han kunde vittna om att Gud var en som älskade människor som var lydiga mot honom, och som hörde på det han sa. Men Gud var tydligen inte så upptagen av yttre ritualer.
Jesus – Vägen och sanningen
I kristendomen står Jesus helt centralt. Att han är en viktig historisk person, som har haft enormt inflytande är många eniga om. Men är han även mer än det?
"Jesus sade till honom: "Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig." Joh. 14:6.
Här ser vi att Jesus säger till sina lärjungar att han är den enda vägen till Gud. Många menar nog att det är att ta i. Finns det inte andra vägar till Gud än via Jesus?
Jesus säger i Matt. 7:21: "Inte skall var och en som säger ‘Herre, Herre' till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja."
Här ser vi att Jesus sätter det att praktisera Guds vilja som ett krav, för att komma in i himmelriket. Jesus talar vidare om att bygga sitt hus på klippan och inte på sand:
"Den som därför hör dessa mina ord och handlar efter dem, han liknar en förståndig man som byggde sitt hus på klippan. Regnet öste ner, störtfloden kom och vindarna blåste och kastade sig mot det huset. Men det föll inte, eftersom det var grundat på klippan. Men den som hör dessa mina ord och inte handlar efter dem, han liknar en dåre som byggde sitt hus på sanden. Regnet öste ner, störtfloden kom och vindarna blåste och kastade sig mot det huset. och det föll samman, och dess fall var stort." Matt. 7:24-27.
Johannes, en av Jesu lärjungar, beskrev senare Jesus i sitt evangelium på följande sätt:
"Och Ordet blev kött och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning."Joh. 1:14.
Alltså kunde Johannes vittna om Jesus, som han själv hade känt och sett, att ordet som Jesus förkunnade hade fått liv inom honom. Det var inte bara döda ord, utan det var det han levde och gjorde som han även förkunnade.
Var Jesus en människa som du och jag?
Enligt Hebr. kom Jesus till jorden som en människa med samma villkor som du och jag. Han var "Människoson"; han blev frestad som vi, men valde att lida istället för att ge efter för synden. Genom detta blev Ordet kött i honom, och han kunde öppna en ny väg för oss tillbaka till Gud, där vi kan komma till ett liv som behagade Gud.
"Därför måste han i allt bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och sona folkets synder. Eftersom han själv har lidit och blivit frestad, kan han hjälpa dem som frestas." Hebr. 2:17-18.
Men hur kunde Jesus klara av att lida, istället för att synda? Istället för att ge efter när han blev frestad, så led han, och gjorde det goda. Du har själv kanske provat gång på gång att leva på ett sätt som behagar Gud, men upplever om och om igen att du inte räcker till. Varför hände inte det med Jesus?
Gud ger oss kraft
"Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judéen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns." Apg. 1:8.
Jesus fick kraft av den helige Ande, till att besegra synden som bodde i hans kött, allt det som inte kunde behaga Gud. Genom den helige Andes kraft till att besegra allt det onda som hat, missunnsamhet, krav osv, kunde Jesus behaga Gud. Istället för ondska kom godhet fram. I slutet av sitt liv vittnade Jesus om att Gud även skulle ge lärjungarna denna kraft, genom den helige Ande, och att de skulle kunna vara hans vittnen över hela jorden.
Med vad innebär det att vara ett Jesu vittne? Räcker det att jag bekänner mig som kristen?
De som ska vittna om något, vittnar naturligtvis om något de själva har sett och upplevt. De som själva ser och upplever att det Jesus har lärt dem är sant i deras eget liv, är äkta Jesu vittnen. De kan vittna om att de orden han talade, då han befann sig här på jorden, verkligen inte bara är ord, utan levande ord, kraftfulla, i stånd till att skapa något helt nytt i en människa.
Paulus skriver i Rom. 14:17 att Guds rike består av "rättfärdighet, frid och glädje i den helige Ande". Genom att lyda och göra Guds ord, fylls vårt liv mer och mer med dessa tre saker, och vi blir själva bärare av himmelriket, och kan bli till stor välsignelse för våra medmänniskor.
Att bekänna sig till en religion kan varken göra mig lycklig på riktigt eller föra mig närmare Gud. Men att göra Guds ord, att praktisera det i mina dagliga förhållanden är äkta och sann gudsdyrkan, som även ger äkta och sann tillfredsställelse. Det är att följa i Jesu fotspår, och leder oss tillbaka till Gud.
Skriften är hämtad från Svenska Folkbibeln. Copyright © 1998 av Stiftelsen Svenska Folkbibeln och Stiftelsen Biblicum. Används med tillstånd.