"Måste jag verkligen göra det här, Gud?"
Har du någon gång känt att priset är för högt när Gud ber dig om att göra något?
Har jag den enkla tron att vara lydig när Gud ber mig om att ge upp något? Har jag en absolut och ödmjuk tro på att Guds vägar är långt utöver vad jag kan förstå? Tror jag att böja mig för hans vilja alltid är det rätta valet, oavsett vad det kostar?
Har du någon gång stått inför en situation då Gud vill att du ska göra något och du känner att det är för mycket begärt?
Här är ett extremt exempel för att illustrera poängen: Vad skulle hända om Gud bad dig att ta med hela familjen, flytta från ditt hem, din församling, din karriär, hela ditt liv, för att missionera i ett land långt borta? För de flesta låter det väldigt konstigt, men du tror att det är det han vill att du ska göra?
Det är självklart en osannolik problemställning för de flesta, men det kan vara många olika nivåer av vad Gud ber oss om att göra något. Sådant som kan vara svårt och till och med smärtsamt. Skulle du då ha den enkla tron att det bara måste genomföras om Gud ville att du skulle göra det?
Kan jag verkligen göra det?
Hur är det med en situation som jag innerst inne vet är fel? Kanske jag längtar efter något som Gud inte har gett mig och jag helt enkelt inte förstår varför – en partner, ett barn, en karriär, osv. Det kan vara saker som inte är fel i sig men som Gud bara inte har menat för mig.
Kanske gäller det min naturliga benägenhet att bekymra mig. Mitt kontrollbehov. Min önskan att bli något i den här världen. Något jag har emot någon annan, osv. Kan jag offra mina egna planer, mina egna idéer, saker som jag av min natur önskar mig eller klamrar mig fast vid?
Vad händer om det är just den saken som jag måste ge upp för att få tag i det som Gud har planerat för mitt liv? Kan jag överge mig själv, mina idéer, min stolthet, mina hopp och drömmar till Gud? Tro på att han älskar mig och noggrant styr mina vägar så att det blir det bästa för mig? Tror jag inte att han älskar mig så högt, att han inte skulle ha bett mig om att göra något om han inte hade en utmärkt anledning? Även om jag själv inte kan se den?
Varför måste jag göra det?
Gud ber oss att lita på honom och inte på vår egen förståelse. Så även om du kan bli bedrövad av prövningen så kommer äktheten i din tro visa sig vara "långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld." (1 Pet 1:7)
Gud välsignar en sådan provad tro och han välsignar dem som har denna tro. Dem som lägger all sin tillit till honom.
"Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta, förlita dig inte på ditt förstånd.
Räkna med honom på alla dina vägar, så skall han göra dina stigar jämna." (Ordspr 3:5-6)
Fördelen för mig
Jag kan ge upp mina idéer och planer, och säga som Jesus sa i Lukasevangeliet 22:42: "Men ske inte min vilja utan din." Då blir Hans fullkomliga vilja och vägledning i mitt liv mitt hjärtas önskan! Och även om det gör ont att ge upp min egen vilja, även om det medför lidande, så finner jag vila och fred i att välja att tro på att Hans plan för mig är att ge mig framtid och hopp (Jer 29:11). Jag upplever att Gud är med mig i allt jag gör.
När jag låter Gud styra mitt liv så kan han visa vägen som han har förberett för mig. En väg där jag kan tjäna honom och föra heder och ära till Hans namn. Där jag kan lära mig att leva så att jag är välbehaglig inför honom. Där jag får den provade tron som är värdefullare än guld och som "skall finnas till lov och pris och ära vid Jesu Kristi uppenbarelse."
Skriften är hämtad från Svenska Folkbibeln. Copyright © 1998 av Stiftelsen Svenska Folkbibeln och Stiftelsen Biblicum. Används med tillstånd.