Mitt förhållande till Jesus

Barry Couts berättar hur han lärde känna Jesus som äkta vän och Frälsare i vardagen.

Min mamma blev änka när hon var tre månader gravid med mig. Jag kände aldrig min pappa. Jag mötte honom aldrig. Men jag har alltid känt att Gud tog hand om mig; att ett högre väsen, mycket större än mig själv, alltid tog hand om mig. Och jag tror på ett sätt att det var för att min mamma trodde på Gud; hon litade på honom. Jag kände det som om Gud var mycket nära oss hemma, och i hela mitt liv.

Men när jag blev större, och särskilt när jag började i sjuan, förstod jag att jag saknade något. Jag visste att jag skulle bli som en av mina farbröder, som hade varit i fängelse och haft det svårt, om jag fortsatte att göra det jag gjorde. Andra sa det också till mig: "Om du fortsätter som du gör nu, kommer du att bli som honom." Detta skapade en nöd inom mig för jag ville inte bli sådan; jag ville inte vara en plåga för samhället.

Ungefär samtidigt besökte jag en pingstförsamling i Urbana där en predikant förkunnade för ungdomen. Han sa att all vår rättfärdighet är som smutsiga trasor för Herren, om vi inte ber honom om förlåtelse och får ett personligt förhållande till honom. "Det vi gör av oss själva är bara smutsiga trasor. Vi måste ge våra hjärtan till Jesus!" Det träffade mig, och jag kände att det var precis det jag behövde för ett djupare liv. Så jag gjorde det. Jag bad Jesus om att förlåta mig för mina synder, som var många, och bad honom om att komma in och vara Herre i mitt liv.

En vän som säger sanningen till mig

Jag visste inte helt vad det betydde. Men jag började förstå alltmer att det fanns saker jag gjorde som inte var enligt Guds ord och hans välsignelse. Detta gjorde Jesus för mig när jag insåg att jag behövde en djupare vandring med honom. Han började tala med mig om saker i mitt liv som jag kunde inrätta efter hans ord, och han hjälpte mig att göra det! Jag kunde inte göra det själv. Det var saker som bara var för svåra för mig.

Han började uppenbara min egen egoism för mig – stunder då jag bara tänkte på mig själv, eller använde min tid på ett egoistiskt sätt. Han avslöjade dessa sanningar för mig och tack vare att han uppenbarade det för mig, kunde jag se att jag inte ville vara sådan; jag ville förändra mig.
På så sätt hjälper han mig som en personlig vän. Det står: ”Var och en tycker att hans vägar är rätta, men Herren är den som prövar hjärtan.” Ordspr. 21:2. I mina egna ögon kan något se rätt ut, men Jesus kan ta bort täcket, så att jag kan se sanningen. Kanske jag drevs av avund eller missunnsamhet, även om jag inte insåg det just då. När han tar bort täcket, börjar jag kanske inse att jag känner mig obetydlig bara för att andra inte blev tacksamma för det jag gjorde för dem eller inte sa något om mina "goda gärningar", eller att det jag gjorde inte var så bra trots allt. Att det jag gjorde inte var för Jesus.

Genom sitt ord och sin Ande kan han uppenbara mina motiv för mig, så att jag kan sluta göra saker för mig själv och börja göra det för honom och för de andra. För mig är det så en äkta vän ska vara – en som säger mig sanningen, så att jag kan få hjälp.

En vän som kan hjälpa mig att bli god.

Det står i Hebr. 4:15 att Jesus frestades i allt, precis som vi, men utan att synda. Han syndade aldrig. All synd trampades under hans fötter! På grund av det segrande livet som han levde, kan han nu hjälpa alla oss som blir frestade. Jesus kan hjälpa oss, så att vi kan vara äkta lärjungar som förnekar sig själva och tar upp sitt kors, istället för att vårda vår egen vilja och leva för oss själva och efter våra lustar. (Luk. 9:23). Jesus kan hjälpa oss, så att vi verkligen når en punkt där vi hatar det onda i vår egen natur – och hatar att göra det vi vet är fel.

Så att det är något som jag inte ens vill göra längre. Jag kan uppnå en frihet där jag inte vill synda, alltså göra det jag vet är fel. Jesus kan ge mig liv. Då får jag liv i mig själv, för jag känner honom. Jag lyder honom. Jag börjar tänka som honom, för att bli mer lik honom! Inte som en robot, utan i mitt hjärta, i mitt väsen, så vill jag vara god. Att komma in i det skiljer sig så kraftigt från att bara få syndernas förlåtelse. Då kan jag nå en punkt där jag har dygder; där mitt "jag" blir att vara god. Mitt "jag" blir att hjälpa andra, och inte kritisera, utan välsigna. Det är vad Jesus kan göra. Inte bara förlåta mig mina synder, utan ge mig ett nytt liv. Jag kan bli en ny skapelse.

Jesus vill att jag ska komma till välsignelse och in i smörjelse. Det är därför det som står om tukt är så uppmuntrande. Att bli "tuktad" betyder att någon säger till mig hur jag ska göra saker bättre. Och orsaken till att jag tuktas eller blir upplärd är för att jag ska uppnå slutresultatet. (1 Kor. 11:31-32; Titus 2:11-14; Hebr. 12:5-11).

Om någon vill bli läkare måste de först utbildas. Man kan inte bara vilja bli läkare och sedan gå på clownskolan och räkna med att bli läkare en dag. Om man vill bli läkare, måste man bli upplärd till att bli läkare, och det är verkligen så det är. Det är inte så att Jesus visar mig vad jag måste göra för att göra allt svårt för mig. Det är bara den kallelse han har till mig; han vill att jag blir som honom. Alla dygder – godhet, barmhärtighet, kärlek, långmod, tålamod, godhet, vänlighet. Om jag underordnar mig sanningen (Guds ord) och hans tukt, så upplever jag mer och mer att jag förändras till det han vill att jag ska vara, och det gör mig lycklig.

Så det är inget fel på mig när han berättar sanningen. Det betyder bara att jag närmar mig det slutgiltiga resultatet av godhet, barmhärtighet och mildhet, alltså dygderna, när jag ser hur jag måste förändra mig. Det är viktigt att aldrig glömma att det inte nödvändigtvis är något negativt att jag ser att mitt sätt inte följer Guds ord. Egentligen är det en möjlighet för mig att rensas från att göra det jag hatar. Om jag är oenig med mina egna syndiga tendenser och om jag förnekar dem i kraft av den helige Ande, kan jag gå djupare in i det jag vill, in i dygderna. Därför får jag aldrig tappa modet när jag ser vad jag är som person. Han kommer att leda mig bort från detta och in i rensning, så att jag kan bli helt ren!

En vän jag kan berätta allt till

Och när jag tänker på mitt personliga förhållande till Jesus, är det allt för mig! Det finns inget i mitt dagliga liv, som jag inte ber honom om hjälp eller vägledning med. Det kan handla om något så simpelt som att jag inte kan hitta bilnycklarna eller något annat. Då säger jag: "Jesus, du vet att jag måste till jobbet, eller behöver göra detta, och att jag inte kan hitta mina nycklar. Hjälp mig att göra något, så att jag hittar dem." Så fortsätter jag att leta. Hittills har jag aldrig behövt ringa låssmeden på grund av en försvunnen nyckel. Inte för att jag inte har tappat bort nycklarna någon gång, utan för att jag alltid har hittat dem. Det är komiskt, inte ens i livets små detaljer är något för smått för att tala med honom om, eller föra till honom. Och jag tror att jag som man har lätt för att tro att jag inte behöver hjälp med det ena eller det andra, men i mitt förhållande till Jesus har han varit en sådan vän för mig att jag kan tala med honom om vad som helst.

Detta förhållande med honom är nästan som ett förhållande mellan far och son, där man kan tala om allt med varandra.
Ibland när jag tänker på andra, är det att be för dem det största jag kan göra. Han hör varenda viskning och han går till handling när jag ber! Och jag tror att det är så mitt förhållande till honom är. Han kan hjälpa mig med varenda liten sak jag ber om, i alla situationer.

Och när jag får del i ett liv med Jesus, och börjar uppleva att jag inte längre frestas på samma sätt som jag brukade, bevisar detta att jag lär av honom. Jag lär mig att vandra den väg Jesus gick. Jag kan älska från mitt hjärta och vara den jag är i Gud, så att jag inte bara gör det som andra förväntar av mig eller bara gör det jag själv tycker om. Jag kan få ett förhållande till Jesus där han kan tala till mig, så att jag kan se var jag kan sätta livet till. Och jag kan bli som honom.

Han har makt. Han är allsmäktig. Om han vill utföra ett mirakel så kan han det. Han kan göra det jag behöver. Han är en personlig vän, som kan leda mig genom alla dessa frestelser och situationer i livet! Han hjälper mig med allt! Det är en god vän och Frälsare att ha varje dag.