Så befriar sanningen mig – alltid

Jesus säger i Joh 8:32: "[…] och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria."och det är just det jag har upplevt i mitt eget liv.

Att erkänna sanningen = förvandling

Som yngre tonåring gav jag mitt liv till Jesus och ville leva helt för honom. Då började Gud tala till mig om mitt beteende hemma. Han gjorde mig medveten om min ovilja att hjälpa till, samt mitt elaka sätt att tala till mina bröder när jag var irriterad på dem.

Guds ord lär oss: "[…] att visa vördnad för sin egen familj och så ge tillbaka vad de är skyldiga sina föräldrar." 1 Tim 5:4. Denna vers gjorde starkt intryck på mig och jag kände mig som en hycklare som var hjälpsam och vänlig mot andra människor medan jag gjorde det motsatta hemma.

Det var då jag verkligen insåg att jag behövde förändras. Jag brukade ofta säga hårda, sarkastiska eller hånfulla saker som sårade andra. Om och om igen blev jag tvungen att be om förlåtelse för mitt beteende, och det var väldigt förödmjukande. Att ödmjuka mig själv och erkänna att jag hade fel var en stor kamp för mig, men mitt hat mot min egoism och hårdhet växte av att se dessa synder tydligare. Mina synder blev mina fiender, och att erkänna sanningen om mig själv frigjorde mig från dessa fiender.

Till slut blev jag inte ens arg på mina bröder längre, och jag blev villig att hjälpa mina föräldrar utan att de ens bad mig. Detta var ett verk Gud utförde i mig tack vare att jag ödmjukade mig själv och erkände sanningen om mig själv. Följaktligen blev jag fri från mitt tidigare beteende mer och mer. Jag var lycklig och de omkring mig hade ett bättre liv också!

Uthållighet ger resultat

I 1 Petr 5:5 står det att "Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka ger han nåd." En ödmjuk människa älskar och erkänner sanningen om sin egen synd, och vill övervinna den. Hon är lika uthållig som änkan som inte lät den orättfärdiga domaren vila förrän hon fick sin vilja igenom – sin rätt att besegra sin fiende (Luk 18:2-8)! De som älskar Gud och vill hålla hans bud är som denna änka. De håller ut i bön och kämpar sig in till Gud för nåd och styrka till de har vunnit över sin fiende, sin synd: ovilja, ilska, förtal eller vilken synd det än handlar om.

"Skulle då inte Gud skaffa rätt åt sina utvalda, som ropar till honom dag och natt, då han ju lyssnar tåligt till dem? Jag säger er: Han kommer snart att skaffa dem rätt." Luk 18:7-8. Det var precis det jag upplevde.

Erkänna sanningen = ödmjuka mig själv

Vi hamnar i många olika omständigheter i livet. Alla är möjligheter att se mer av vad som får oss att känna oss olyckliga, vår synd. Jag drabbades av en sak som var väldigt svår för mig ett tag. Jag tyckte inte att det borde hända mig. Att något var fel. Jag anklagade mig nästan för att ha orsakat det hela själv.

Jag bekymrade mig över hela situationen, men Gud visste precis vad jag behövde och gav mig ett svar direkt från himlen: Hela mitt problem handlade om stolthet! Jag tänkte att jag förtjänade något bättre! Men Gud hade rätt. Vilken lättnad det var att ödmjuka mig och hålla med Gud. Han hade placerat mig i denna omständighet för mitt eget bästa! "Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut." Rom 8:28.

Jesus säger att sanningen gör en fri när man erkänner den (Joh 8:32) Jag befriades från mig egen stolthet, från att tro att jag förtjänade något bättre, från missnöje och otacksamhet. En tung börda lämnade mig och jag blev lycklig, som en frigjord slav. Jag fick till och med se hur Gud hade välsignat mig mer än jag någonsin förtjänade.

I Matt 11:28 inviterar Jesus oss: "Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila." Själverkännande och ödmjukhet ger vila, och här möter vi Jesus, vår förlöpare, som är mild och ödmjuk av hjärtat (Matt 11:29-30).

Gud värdesätter ödmjukhet

Jesus kallar de som sörjer för "saliga" (Matt 5:4) De som sörjer över egen brist på kärlek, över sin egen stolthet osv, ska få det de längtar efter.

Gud såg lilla David där han passade sin pappas får. Till och med som kung tänkte han så här om sig själv: ”Jag skall bli ännu ringare än detta och förnedrad i egna ögon. Men med slavkvinnorna som du talade om, tillsammans med dem skall jag bli ärad." 2 Sam 6:22.

Davids sinnelag var dyrbart för Gud "Men Gud avsatte honom och gjorde David till kung över dem. Honom gav han sitt vittnesbörd: Jag har funnit David, Isais son, en man efter mitt hjärta. Han skall utföra min vilja i allt. Apg 13:22.

Detta är min önskan för resten av mitt liv – att vandra ödmjukt inför Gud och se mer av min egen stolthet, erkänna den och få ännu djupare gemenskap med Jesus. Detta liv fyller mig mer och mer med frid och glädje!