Så kan jag hjälpa till att bära andras bördor när som helst, var som helst
Det finns något mycket viktigt som jag alltid kan göra för andra.
“Bär varandras bördor, så uppfyller ni Kristi lag.” Gal 6:2.
Den senaste tiden har jag funderat på innebörden av att “bära varandras bördor”.
En jag känner har nyligen genomgått en tuff tid. För mig verkar det som att den ena saken efter den andra har hopat sig på varandra och jag har undrat hur denne orkar bära det. På ett sätt har det fått mig att känna mig ganska hjälplös, eftersom jag inte riktigt har sett ett sätt jag kan hjälpa till på.
Något jag alltid kan göra
Det finns emellertid en sak jag alltid kan göra oberoende av faktorer utanför min kontroll.
Jag kan be.
Och ärligt talat så är det det bästa jag kan göra för någon. Det borde vara min första reaktion när jag ser nöd, inte den sista utvägen när jag inte vet vad mer jag kan göra. Jag kan bära andra i bön! Jakob skrev: “Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön.” (Jak 5:16). Det är inte bara effektivt, inte bara lite användbart. Det är mycket verksamt.
Jag kanske inte alltid får se resultatet av mina böner, men jag kan vara säker på att de är effektiva. “Lidandets skål” som någon annan dricker försvinner kanske inte. Gud kanske låter dem genomgå denna eldprövning av en orsak, för deras helgelse (1 Petr 1:6-9). Mina böner kan emellertid ge dem mer kraft, uppmuntra dem i deras nöd så att de orkar stå ut med elden. Om de inte har haft tro eller styrka för egen del, kanske jag kan ta på mig uppgiften att bära belastningen för dem!
Kamp i andevärlden
Om Anden verkar i mig och lägger någon på mitt hjärta, är det min uppgift att ta på mig denna bönetjänst. En kamp jag måste kämpa! Vi kan läsa i Ef 6:18: “Gör detta under ständig åkallan och bön och bed alltid i Anden. Vaka därför och håll ut i bön för alla de heliga.” Och vidare i vers 12 står det: “Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna.” Ef 6:12. Jag är med och kämpar mot dessa ondskans andemakter, mot Satans försök att skapa förtvivlan, tvivel och uppgivenhet.
Jag har alltid varit fascinerad av en viss historia om Daniel. En ängel kom till honom och berättade att hans ord, hans böner, hade blivit hörda, och att ängeln hade försökt att nå honom, men att en “furste över Persiens rike”, som jag antar är en andemakt, hade hindrat honom i 21 dagar. De hade kämpat i andevärlden helt tills ärkeängeln Mikael kom till undsättning och fursten över Persien besegrades (Dan 10:10-14). Denna historia ökade min förståelse lite grann för det som händer i andevärlden. Det pågår en strid där, och jag tror att böner spelar en enorm roll för att hålla ondskans andemakter i schack. Kanske mina böner kan sända “ärkeängeln Mikael” så att striden kan vinnas! Kanske inte justhonom, men min poäng är att mina böner kan ge kraft till de goda! Jag kan alltså göra detta för dem som saknar tro för sig själva. Jag kan kämpa för dem tills de själva får tro.
Uppfylla Kristi lag
Det är det som betyder att bära varandras bördor. Självklart kan Gud även visa mig saker som jag faktiskt kan göra för andra, olika sätt att vara till hjälp, och det är lika viktigt att vara lydig mot sådana maningar. Bön är emellertid det första och största jag kan göra för andra och det skapar kärleksband. Jesus befallde oss att älska varandra som jag har älskat er.” Joh 13:34. Han sa också: “[…] Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig.” Matt 25-34-40. Detta böneliv är en kärlekshandling mot människor och mot Jesus själv. Det är det som är den sista delen av versen i Gal 6:2: “[…] så uppfyller ni Kristi lag.”
Personligen har jag fortfarande en lång väg att gå, men det är min önskan att jag kan komma mer och mer in i ett liv med att bära bördor. Det är ett dolt arbete, en dold tjänst, men något som kan ge enorma mängder frukt.
Skriften är hämtad från Svenska Folkbibeln. Copyright © 1998 av Stiftelsen Svenska Folkbibeln och Stiftelsen Biblicum. Används med tillstånd.