Sanningen bakom frälsningen: ande, kropp och själ

En människa: kropp, själ och ande

"Och Herren Gud formade människan av stoft från jorden och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande själ." 1 Mos 2:7.

Vår kropp formades av stoft från jorden, och hålls vid liv av det som växer från jorden. Med vår kropp har vi kontakt med allt som har skapats. I begynnelsen blåste Gud in livsande i hennes näsa. Med vår ande har vi kontakt med Gud. Människan blev inte en levande själ förrän anden kom in i hennes kropp. Själen är vårt liv – resultatet av kroppens och andens förening. Med vår själ har vi kontakt med människor.

Åtskilda från Gud

Meningen var att Gud skulle leda oss genom anden, men syndafallet separerade oss från Gud. Människan började leva efter lustarna i kroppen. (1 Mos 3:6) Kroppen tog över kommandot, istället för att vara ett redskap för anden i Guds tjänst. Konsekvensen blev separation från Gud, eftersom anden i människan blev en slav under köttets begär. Fallets frukt är all korruption som vi kan se i världen. Korruptionen finns i världen på grund av begäret. (2 Petr 1:4)

Oändlig tomhet

I och med att kroppen tog kommandot, är vi jordiska av naturen, köttsliga, och inte andliga. Våra liv ligger i det skapta, och det ligger naturligt för oss att dyrka det stora i världen. Vår själ, våra sinnen, kretsar runt det synliga. Sanningen är att vi är oroliga i detta tillstånd, och vi lider under denna världens tomhet. Vår ande kan nämligen aldrig bli nöjd eller tillfredsställd av det som är skapat. Vi förstår inte detta naturligt på grund av det mörker vi befinner oss i, och det gör att vi söker underhållning och distraktioner som endast ökar känslan av tomhet inom oss. Man kan säga att vi får en känsla av helvetet i vår själ. Gud har emellertid inte övergivit oss till oss själva i detta tillstånd! "Eller menar ni att det är tomma ord när Skriften säger: ‘Avundsjukt längtar den Ande som han har låtit bo i oss?'" Jak 4:5. (Folkbibeln 1998)

Andligt sinnelag

Det är möjligt, genom evangeliet, att omvändas till Gud. Istället för att älska våra lustar, kan vi handla efter Jesu ord: "Ta sitt kors och följa mig" Genom att förneka oss själva, befrias vår ande från synden i vårt kött, och vi får samhörighet med Gud. Därefter, när vi fyller oss med näring från Guds ord och med bön, får vi kraft till att tvinga vår kropp till lydnad. 1 Kor 9:27.

Resultatet blir att vi blir andliga och har vårt liv, vår själ, i det himmelska. Vi får en känsla för det osynliga, som är evigt. Vi kommer bort från tomhetens oroliga tillstånd och går in livets rena skatter som ger oss vila. Vi får en försmak av himlen i vår själ! Den fullkomliga befrielsen för själen från den korrupta tomheten är målet för vår tro. (1 Petr 1:3-4,9)

En kallelse att fullborda

Jesus lärde oss att be: "Komme ditt rike. Ske din vilja på jorden liksom den sker i himlen." Matt 6:10. Jesus fullbordade denna bön under sin tid i köttet. När han kom till världen sa han även: "[…] en kropp har du berett åt mig. […] Se, jag har kommit, Gud, för att göra din vilja." Hebr 10:5-7. Vi har också en kallelse och uppgift att fullborda. Vi har också fått en kropp. Vi sprider Guds rike så länge vår kropp inte tar kommandot (med resultatet att vi sjunker till att leva efter våra lidelser och begär) och istället ger oss som ett levande, heligt och välbehagligt offer till Gud. Vi accepterar Guds vilja genom vår ande, och utför den med vår kropp. Frukten av detta blir ett himmelskt liv och en frälst själ.

Döden får ingen makt

Jesus säger: "Gör er därför inte bekymmer och fråga inte: Vad skall vi äta? eller: Vad skall vi dricka? eller: Vad skall vi klä oss med? Efter allt detta söker hedningarna, […] Nej, sök först Guds rike […] så skall ni få allt det andra också." Matt 6:32-33. Hedningarna söker efter det kroppen behöver. Det är deras huvudsakliga oro. Djuren gör också det. Vi måste emellertid handla annorlunda. Vi måste tänka på vår andes näring och välmående. Vi måste söka Guds rike först! Om vi gör det, tar Gud hand om vår kropp. Om vi gör det, sparas vi från all ångest som plågar världen.

Andens befrielse från synden i köttet är en uppståndelse, och endast de som deltar i denna frälsning får del i den första uppståndelsen. De är saliga och helige, eftersom "över dem har den andra döden inte någon makt, utan de skall vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år." Upp 20:6. Endast genom denna frälsning kan Guds frid helga oss helt och fullt, så att vår ande, själ och kropp kan vara utan fläck vid vår Herre Jesus Kristi återkomst. (1 Tess 5:23)