Sigurd Bratlie – en Guds apostel

1996 fick skräddaren Sigurd Bratlie den största begravningen i norsk hisotria sedan kung Olavs bortgång

Sigurd Bratlie var verken kjent som en dyktig taler eller stor forfatter. Han var heller ingen utpreget ledertype.

Sigurd Bratlie med sønnen Sigurd Johan på nakken utenfor Nordre Enggate 8 i Horten, barndomshjemmet til hans kone Rakel.

Trots detta följde 3300 vänner från hela världen Bratlie till graven. Vad var det som gjorde denna skräddare så speciell?

Begynnelsen

Sigurd Bratlie föddes i juli 1905 på Bratlie Gård på Nordstrand i Oslo. Han växte upp i ett kristet hem och omvände sig till Gud som nioåring.

Sex år senare studerade Sigurd på Otto Treiders Handelsskole när hans liv tog en oväntat vändning:

Genom en klasskamrat kom Bratlie i kontakt med Edwin Bekkevold, föreståndare för Oslo-församlingen och med detta även i kontakt med Brunstad Christian Church.

«När jag insåg vad det var som förkunnades rådde inte minsta tvivel i mitt hjärta», berättade Bratlie 35 år senare. Han hade funnit sin mening med livet.

Här mötte Bratlie många människor som skulle komma att ha stort inflytande i hans liv, bl a Johan Oscar Smith och Elias Aslaksen. Han kunde sitta och prata med dessa långt inpå natten för att få hjälp i sitt personliga kristna liv. På detta sätt fortsatte det lugnt och stilla för Bratlie under många år.

Sigurd Bratlie var mycket ute och reste. Här befinner han sig ombord på väg till Köpenhamn tidigt på 1930-talet.

Tjänstvillig. Tacksam. Trofast.

Bratlie var en blygsam man som fann stor glädje i det Johan Oscar Smith förkunnande – uppenbarelserna om «Kristus uppenbarad i kött» och «Kristi kropp». Han blev så entusiastisk att han utnyttjade resten av sitt liv till att både praktisera sanningarna i sitt eget liv och förkunna dem till andra.

Och det var precis det som var så stort om Bratlie: han praktiserade sanningarna i sitt eget liv. På detta sätt kunde han tala om att följa efter Jesus in i hans död med livet som bevis. Det var hans prioritet under hela sitt liv. Därför såg han till att följande bibelvers hamnade på väggen i Oslo-församlingens lokal: «Ge akt på dig själv och på din undervisning, och håll troget ut med det. När du gör det, frälser du både dig själv och dem som lyssnar på dig.» (1. Tim. 4:16)

En annan sak som kännetecknade Bratlie var hans uppriktiga sorg över lättfärdig förkunnelse som förvandlade «syndernas förlåtelse» till «syndernas tillåtelse». Detta kämpade han mot under hela sitt liv, både i text och tal.

Förankrad i Guds ord

Sigurd Bratlie gifte sig med Rakel Smith, dotter till Johan Oscar Smith, i maj 1944 hos Byfogden i Oslo.

Sigurd Bratlie sa ofta: «Har du ett Guds ord för det du gör? När det du gör eller säger är grundat på Guds ord så kan du aldrig gå vilse. Inte ens dårar går vilse på den heliga vägen.» Därför detta använde han ofta Guds egna ord när han blev frågad om sin åsikt i olika saker. På så sätt kunde han hjälpa alla människor, oavsett kultur eller livssituation. Och det var inte han som fick äran. Han hade ju bara talat Guds ord till dem.
«Jag predikar inte. Jag bara visar vad Guds ord säger», sa han ibland på talarstolen.

Sigurd Bratlie taler under et stevne i danske Fredericia i 1937.

Huvudet Kristus

«Sigurd Bratlie gör sig själv osynlig när han talar Guds ord. Åhörarna ska få se Kristus och livet i Kristus», sa Elias Aslaksen om Bratlie på hans 70-årsdag.

Att binda fast den enskilde till huvudet, Jesus Kristus, var väldigt viktigt för Bratlie. På så sätt kunde alla, som han med sitt enkla liv och förkunnelse förde till församlingen, få möjligheten till att bli andliga människor med direktkontakt med Kristus. Hans önskan var att alla skulle få uppleva Gud personligen. Därför förkunnade han evangelium så enkelt som möjligt, så att även vanliga människor kunde förstå.

Sigurd Bratlie med några asiatiska vänner under en resa till Jakarta.

Mission – Allt gör jag för evangeliets skull!

1975 skrev Bratlie ett brev från ett skalklätt hus någonstans i Chile mellan Anderna och Stilla Havet. Här hade han bott en vecka hos en polsk familj som han beskrev som «extra gudfruktig», men efter att Bratlie rest hem tappade han kontakten med dem och fick inte tag på familjen igen.

25 år senare befann sig  Andreas Schneider och Kjetil Evensen i Chile och missionerade med sång från församlingens sångbok när en chilienare plötsligt kommer fram till dem och frågar vart de har fått tag på dessa sånger. «Jag har många kassetter av de sångerna hemma.», fortsätter chilienaren. «Mina föräldrar hade besök av en norrman som hette Bratlie. I 25 år har jag letat efter någon som känner honom.»

På detta sätt missionerade Bratlie. Om han fick höra talas om en själ någonstans i världen som sökte efter sanning, var han snabb till att besöka denna person, oavsett vart han eller hon bodde.

Fr.v.: Sigurd Bratlie, Johan Oscar Smith, Elias Aslaksen och Andreas Nilsen.

Och missionen gav resultat. En efter en fängslades av evangeliet efter att ha upplevt hans starka utstrålning av Kristi härlighet och hört hans enkla livgivande ord. Men Bratlie slutade inte då personen var frälst utan arbetade vidare på att kunna ställa fram dem som «fullkomliga i Kristus», så som Paulus själv hade gjort. (Kol. 1:28)

På detta sätt reste Bratlie runt, först i hela Norge, Danmark och Sverige, därefter i hela Europa och slutligen i hela världen.

1976 gick Elias Aslaksen hem till Gud och Bratlie övertog som församlingens föreståndare. Denna tjänst hade han ända fram till sin död 1996.

Fängslad i Bagdad

Det var inte många i Norge som hade hört namnet «Sigurd Bratlie» innan hösten 1978. Då skulle denna tystlåtna man få oväntat mycket uppmärksamhet i norsk media och regering.

Under en kristen samling i Bagdad dök irakisk polis upp och arresterade Bratlie och de andra närvarande. De norska myndigheterna visste ingenting förrän Bratlies fru anmälde honom som saknad efter att han inte ankommit Egypten på avtalad tid. Det dröjde en hel månad innan de norska myndigheterna fick veta att den norska skräddaren Bratlie hade blivit arresterad och satt fängslad i Irak, misstänkt för att ha deltagit i hemlig aktivitet mot landets säkerhet.

På så sätt satt Sigurd Bratlie i fängelse under 143 dagar, från november 1978 till påsken 1979. Många i regeringen arbetade hårt för att få Bratlie frikänd, bl a utrikesminister Knut Frydenlund, statssekreteraren Thorvald Stoltenberg och Yvonne Huslid (som personligen reste till Bagdad för att möta Saddam Hussein så att Bratlie och de andra fångarna släpptes ut). Att sitta i irakiskt fängelse är inte det lättaste för en man på 73 år med dålig hälsa.

«Så står det …: «för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa». Detta måste prövas. Det spelar ingen roll vad som händer i livet. Det är klart att du kan hamna i mycket värre situationer än att sitta i ett fängelse i Irak eller liknande. Det är klart. Vardagen bjuder på många svåra förhållanden», sa Sigurd Bratlie i sitt första tal efter att ha kommit ut ur det irakiska fängelset.

Slutet

Folkmängden som samlade sig utanför lokalen på Brunstad Conference Center, där begravningen ägde rum, innan kistan med Sigurd Bratlie fraktades till Grefsen kirkegård.

«Han är en Guds apostel». Aksel J. Smith tvivlade inte på hur han skulle beskriva sin nära bror och medarbetare, Sigurd Bratlie, på hans 90-årsdag. Det hade då gått 75 år sedan Bratlie kom till församlingen och det han en gång vittnade om – att Gud skulle göra honom fullkommen i hans tjänstgöring- kunde nu Smith konstatera med Bratlies liv som bevis. Bratlies apostlaämbete hade haft stor betydelse för församlingens växt och utveckling.

Ett halvt år senare somnade han in som en högt älskad och uppskattad man och lämnade efter sig tusentals tacksamma människor.

Begravningen ägde rum den 31 januari 1996 i församlingens konferenscenter Brunstad. Ca 3300 människor tog ett sista värdigt farväl av en person som hade betytt så mycket – ja som hade haft evighetsbetydelse för dem.

Det var ca 3300 personer närvarande under Sigurd Bratlies begravning.