Självisk kärlek eller Guds kärlek: Vad har du?

Självisk kärlek

Självisk kärlek kretsar runt "jag", "mig" och "mitt". En person vars kärlek kretsar runt en själv är som en spindel mitt i spindelnätet som håller alla trådar i sin hand. Allting kretsar runt honom eller henne. "Jag" är kung, "Jag" är gud, "Jag" måste bli älskad, ärad och dyrkad, annars tänds "min" vrede. "Jag" ger inget gratis. "Jag" måste först vara säker på att "jag" får något tillbaka. "Jag" behöver allt och har rätt till allt.

All energi från den själviska kärleken riktas mot "mig". Inget strömmar ut – till andra.

Guds kärlek

Guds kärlek får hans sol till att skina på både rättfärdiga och orättfärdiga. Han sänder regn över ont och gott. All hans godhet flödar ut. Inget är för bra för att ges bort. På samma sätt som solen osjälviskt skiner och ger oss allt vi behöver för mat och kläder, strålar Guds kärlek och skänker oss allt som tillhör liv och gudsfruktan.

Självisk kärlek är destruktiv

Självisk kärlek ger näring till en person, "mig". Detta leder emellertid till att personen blir dominerad av självisk kärlek. I och med att självisk kärlek alltid ignorerar och blir omedveten om saker och människor runt den, blir en person som är fylld av den – detta "jag" offer för den själviska kärlekens kvävande kraft – vilket är Satan själv. Självisk kärlek fångar sitt offer i snaror och tillintetgör det på ett hemskt sätt.

Guds kärlek ger och skapar liv.

Genom den helige Ande strömmar Guds kärlek in i våra hjärtan. Denna kärlek delar med sig av sig själv till oss, så att vi själva blir mästare som alltid ser efter någon vi kan göra gott mot. Guds kärlek ger oss hela världen som arbetsplats, ett enormt område, medan självisk kärlek endast hittar en person, detta "jag", och utnyttjar och förstör till och med det.

Guds kärlek längtar efter att dela med sig och ge. Den skapar liv och glädje vart den än befinner sig. Denna kärlek är eftersökt och älskad, medan självisk kärlek är hatad överallt.

Kristus steg upp och gav gåvor till människorna. Om vi vill ha gåvor som vi kan dela med oss, måste vi stiga tillräckligt högt upp från jordens damm, så att vi kan se nöden som plågar människorna. Folk blir överraskade när dessa gåvor delas ut osjälviskt och gratis. Till och med de mest själviska får en glimt av kärlek, långt där borta, högt ovanför dem. Denna kärleks natur skiljer sig totalt från den jordiska kärleken som de är vana vid. Därför står det att Guds godhet driver oss till omvändelse. Vi blir objekt för en kärlek som kommer utanför oss själva. En som är överlägsen vår egen själviska kärlek.

Denna kärlek är uppfriskande. Folk beundrar den, vänder sig mot den och vill äga den på samma sätt som blommans blad på fönsterkarmen vänder sig mot solen. Detta är äkta omvändelse. Om vi fortsätter att få ljus från Rättfärdighetens sol, på samma sätt som plantan, börjar vi också snart att blomstra och utsöndra en ljuvlig doft. Vi har redan något att ge. Guds kärlek har planterat en del av sin egen natur inom oss. Vi flyr självisk kärlek och finner glädje i att lyda ljuset och dela det som ljuset har fått att växa i oss.

Att dela himmelska skatter

En rik man i denna värld kan, om han är god, göra mycket gott och bringa glädje till många människor. På samma sätt kan en person som har samlat rikedomar i Gud också använda detta till att bringa glädje till många. Om han är väldigt rik kan han underhålla sina vänner utan rädsla för att medlen ska ta slut. Om jordiska rikedomar kan göra oss lyckliga i denna världen, hur mycket mer kan då inte himmelska skatter göra oss lyckliga för evigt?

Du finner Guds kärlek när du låter den gripa dig. Vi har fått den gratis och gratis kan vi dela med oss av dess frukter.

Denna artikel publicerades i BCCs norska tidskrift Skjulte Skatter i september 1917, under titeln "Hva er kjærlighet?"
© Copyright Stiftelsen Skjulte Skatters Forlag