Sanningen om tillräknad rättfärdighet

"Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet." Rom 4:3. Detta sades om Abraham när Gud lovade honom att hans efterkommande skulle bli lika många som stjärnorna, som inte kan räknas. Var det på den tillräknade rättfärdigheten som Abraham trodde på? Nej, han trodde på Guds löften, och det räknades honom till rättfärdighet. Det var Gud som såg på saken så.

Löftet till Abraham var att han skulle få en son av eget kött och blod (1 Mos 15:4) Han trodde inte på sin egen styrka, utan på Gud. Han trodde på att Gud skulle ge honom en äkta son, inte en son som tillräknades honom. När Abraham trodde det, ansåg Gud, "som gör det döda levande och kallar på det som inte är, som om det vore till" att han redan hade sin son (Rom 4:17).

Från tillräknad rättfärdighet till prövad tro

Tron var tvungen att prövas, och Abraham och Sara måste vänta tills de var helt tomma på egen styrka för att löftet skulle uppfyllas. Abraham såg på deras döende kroppar, utan att bli svag i tron, eftersom tro inte har något att göra med egen styrka. Han gav äran till Gud och kom inte på skam. Han fick Isak på riktigt, en son av hans eget kött och blod.

Aposteln använder detta som en liknelse för oss. Vi har evangeliets löften vars sammanfattning är att ”han vill låta er träda fram inför sig heliga, fläckfria och oförvitliga" Kol 1:22. Dessa löften proklameras till oss medan vi fortfarande är ogudliga och syndare. Om vi tror så som Abraham trodde, tillräknar Gud oss detta till rättfärdighet.

Vi har inga gärningar, men tror på han som rättfärdiggör det ogudliga. Hans tro räknades honom till rättfärdighet (Rom 4:5). Tror vi då på tillräknad rättfärdighet? Nej, vi tror, precis som Abraham trodde, på sann personlig rättfärdighet, som kommer från vår kropp, och vi tror att Gud kommer att få fram denna förvandling i oss. Han, som kallar på det som inte är som om det vore till, ser oss redan som det vi tror på och är mäktig till att göra oss till det. Han tillräknar oss vår tro på honom som rättfärdig, och vi kommer inte på skam. Han kommer att uppfylla sitt löfte i våra liv. Vår tro måste emellertid prövas. Vi måste också tömmas på egen styrka innan löftet kan uppfyllas. Gud kan hjälpa oss med sin styrka efter att vi har försökt segra och blivit krossade på grund av vår egen ogudaktighet (2 Kor 12:9).

Det flesta tappar tron när de ser sig själva, och ger upp helt och hållet. De säger: "Vi måste nöja oss med den tillräknade rättfärdigheten. Vi är bara människor och kan inte bli något annat. Det är bra att Gud tillräknar oss Jesu liv," osv. Detta är överhuvudtaget inte Abrahams tro!

En äkta och synlig upplevelse

Den vanliga predikan av tillräknad rättfärdighet är som att Abraham skulle ha nöjt sig med att få tillräknat sig en son istället för att få en på riktigt. Tusentals människor lever i detta hemska mörker och bedrägeri. Evangeliets hopp om seger över synd proklameras inte till dem. De får snarare höra om en tillräknad seger, och kommer till tro på en tillräknad rättfärdighet utan att någonsin förvandlas till nya skapelser så att rättfärdigheten kan komma från deras egna kroppar. Antikrists ande har förvrängt evangeliet så att de som hör det, aldrig får uppleva något äkta på riktigt. De har allt genom tro, vilket egentligen är ren fantasi. Gud tillräknar dem aldrig en sådan tro som rättfärdighet.

Abrahams tro gav honom en äkta och synlig upplevelse. De som har Abrahams tro i denna tid får uppleva det samma. "Rättfärdighet kommer att tillräknas oss som tror på honom som från de döda uppväckte Jesus, vår Herre, han som utlämnades för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull." Rom 4:24:25. Vi får uppleva att han rättfärdiggör oss, så att det blir sant och synligt för alla att Kristi dygder kommer från vår egen kropp.