Tidsandan vs den helige Ande – Vem styr dig?

Människan ska vara herre över sitt eget liv – men de senaste åren ser det ut som om vi har fått materiella utmanare till den makten.

Vi lever i en alltmer gränslös värld med tekniska verktyg av alla dess slag. I det senaste decenniet har teknologin tagit oss med storm och gett oss materiella ting som vi nu ser på som oumbärliga i våra liv. Men utvecklingen påverkar självklart också vårt beteende, där brist på närvaro i sociala sammanhang verkar vara ett växande tema i mediedebatten. Det är alltså mycket som kan uppta vår tid och våra tankar, men vad bör man vara uppmärksam på?

Som kristen bör jag vara klar över vilken ande jag fyller mig med och vad som ligger bakom mina handlingar.

Jag läste nyligen en text av Brunstad Christian Churchs grundare, Johan Oscar Smith, som gav mig ett nytt perspektiv på den värld jag lever i (utdrag från stycket ”Inre kamp”, Skjulte Skatter, februari 1912):

”Inre liv och inre fiender att bekämpa, besegra och tillintetgöra. Vårt inre livs fiender är de krafter som vill skingra vårt sinne och leda vår uppmärksamhet utåt. Dessa fiender är därför begär av alla slag, som försöker att splittra det koncentrerade sinnet för att få det att hänga sig fast vid yttre ting, ting som kommer att förgås. Och just i detta ligger förtappelsen. Då det som hjärtat förlitade sig på går på grund och det själv, som evigt väsen, står kvar med tomhet fast det borde vara fyllt med Gud själv. Därför är det nu mycket för Gud att göra för att få bort sinnet från allt det yttre, det som kommer att förgås, och vända det inåt mot livets ursprung. Det som ska förbli, så som själen förblir, så att glädje och obeskrivlig frid kan fylla oss bortom förgänglighetens tidsspann och in i de okända evigheterna. Må Gud göra oss kapabla till detta.”

Tidsandan mot den Heliga Anden

Den makt, som vill få sinnet att hänga sig fast vid yttre ting, är tidsandan. Man vandrar i den när man låter sig styras av den här världen; det är den ande som är verksam i olydnades barn (Efes 2:2). I stark kontrast till denna är den helige Ande, som är Guds språkrör till människan. Tidsandan arbetar alltså direkt emot den helige Ande och har som mål at fylla oss med ting som ska förgås – istället för att bli fyllda med Guds Ande.

Hur kan vi se det i tiden? Det finns tendenser som visar på att många unga har problem med att koncentrera sig. De söker ständigt underhållning och ingen lärare anses vara duktig nog att behålla deras uppmärksamhet. Tidsandan handlar bland annat om att framhäva sig själv. Men som kristen bör jag vara klar över vilken ande jag fyller mig med och vad som ligger bakom mina handlingar.

"Allt är tillåtet för mig, men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet för mig, men jag skall inte låta något ta makten över mig." (1 Kor 6:12).

Med tanke på evigheten så är det nog inte tiden på ”självförverkligande-vågen” som gagnar mig mest. Gud har alltid något att säga till mig genom den helige Ande. Han har receptet på ett lyckligt liv, om jag bara hör hans röst och handlar efter den. Men det kräver att jag är stilla och lyhörd, för den lättaste utvägen är alltid att stänga ute Guds ord med att konsekvent ge efter för ett akut underhållningsbehov.

Ett medvetet fokus på det inre livet

Det finns så mycket mer i den här världen än vad människan i allmänhet ser och hör. Det finns en osynlig värld, som emellertid tydligt kan ses av den troende (Hebr 11:1). Därför har den troende vetskapen om att den här världens tidsanda ersätter glädjen med en känsla av tomhet, medan den helige Ande hjälper oss att få samma dygder som Jesus hade. Det är det här som Gud vill att jag ska använda mitt liv till. Om jag har fokus på det inre livet istället för det yttre, kommer tanken om hur jag klarar mig för ögonblicket ersättas med vad jag kan göra för att få värden i evigheten som väntar mig. Mig och alla de som har kämpat samma kamp.

Om jag har fokus på det inre livet istället för det yttre, kommer tanken om hur jag klarar mig för ögonblicket ersättas med vad jag kan göra för att få värden i evigheten.

Paulus skriver att även om vår yttre människa går på grund så kan vår inre människa förnyas dag för dag (2 Kor 4:16-18). När jag låter mig ledas av den helige Ande genom dagen och gör det Gud påminner mig om så får jag större bredd av Kristi dygder i min ande. Avund och högfärd kan bli ersatta av godhet, barmhärtighet och tålamod, och dessa dygder kan bli en naturlig del av mig. Det här är eviga värden som binds till min ande och inte till min tillfälliga, jordiska kropp.

Guldkorn som dessa av Smith är skrivna för över hundra år sedan men är inte mindre aktuella för det. Det här är ord som jag kan använda i min vardag – som kan flytta mitt livperspektiv så att det fokuserar på min evighet istället för på mer eller mindre meningslösa göromål. Det betyder att jag medvetet prioriterar att fylla mig med Guds ord och det himmelska perspektivet jag då får blir därmed grunden till alla mina vardagliga sysslor.

När min ande förnyas dag för dag, betyder det att jag blir en ny människa varje dag! Tänk vilket spännande liv att leva i en så beständig utveckling!