Vad är motsatsen till glädje?

På den frågan hade de flesta svarat att motsatsen till glädje är sorg, men stämmer det?

När vi slår upp i Bibeln i Första Petrusbrevet 1:6 läser vi följande:
"Gläd er nu därför om ni nu en kort tid måste utstå prövningar av olika slag."
I många översättningar står det att man ska glädja sig fast man känner sorg i många prövningar. Här ser vi att sorg och glädje kan existera i en människa samtidigt. Själva sorgen behöver inte ta bort glädjen.

Men det finns två saker som inte kan existera samtidigt i en människa, nämligen glädje och synd. Så fort synden kommer in i bilden och fångar människans sinne, så försvinner glädjen. För att få tillbaka glädjen måste synden bort. Här behöver man renas, först från synden som egen skuld och därefter från synden som något som har makt över mig.

Det här bekräftas av en vers i Ordspråksboken 28:13: "Den som döljer sina överträdelser (synden, red.anm.) går det ej väl, den som bekänner och överger dem får barmhärtighet."

Alltså är motsatsen till glädje inte sorg, som de flesta tror, utan synd!

Synd – ett liv runt mig själv

De flesta förknippar ordet synd med grova saker som att hata, mörda, stjäla och vara omoralisk. Men när Bibeln talar om synd och självliv kallar den även andra saker för synd.
"Om någon vill följa mig", säger Jesus i Matteusevangeliet 16:24, "skall han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig."

Om Kristus står det i Andra Korinthierbrevet 5:15 att "(…) han dog för alla, för att de som lever inte längre skall leva för sig själva utan för honom som har dött och uppstått för dem."

Här hittar vi kärnan till begreppet synd: Det är ett liv med mig själv i centrum. Allt handlar om mig och mitt, hur jag ser ut, vilket intryck jag gör på de andra etc. Gör jag en ”god gärning” så tänker jag på vad andra tycker och tänker om det.

All synd, alla syndiga laster och benägenheter har sin rot i detta – ett liv runt mig själv. Från detta tunga slaveri har Jesus friköpt oss. Vi ska nu ha ett nytt centrum i våra liv, nämligen Kristus. Nu ska allt handla om honom, vad han står för och vill. I Kristus är vi "skapade till goda gärningar, som Gud har förberett" (Efesierbrevet 2:10). I dessa gärningar ligger nyckeln till lycka och mening med livet. Det leder till glädje och frid som ingenting kan ta ifrån mig.

Svar på livets gåtor

Ju mer renad jag blir från synd och självliv, desto djupare och mer orubblig blir min livsglädje. Det står om Jesus att han älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet. "Därför, Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder" (Hebreerbrevet 1:9). Det är det inre skiljandet av rättfärdigt och orättfärdigt i mina egna val och prioriteringar som skapar denna orubbliga livsglädje.

Tänk att kunna gå runt i denna ”onda” värld med en djup och orubblig frid inombords, som gör att jag kan vara 100% nöjd

Men det här måste ju vara själva svaret på livets gåta, säger du. Det är precis vad det är. Här ligger nyckeln till svaret på alla livets gåtor. Tänk att kunna gå runt i denna ”onda” värld med en djup och orubblig frid inombords, som gör att jag kan vara 100% nöjd och glad med min livssituation, med mina medmänniskor eller med vad som helst som sker, på grund av att jag "(…) bär på trons hemlighet i ett rent samvete!" (Första Timotheosbrevet 3:9). Inte konstigt att evangeliet kallas för det glada budskapet! (Hebreerbrevet 4:2).