Vägen från passiv till aktiv tro

Jag har alltid sett det som logiskt att det finns en mäktig Gud bakom allt, trots att jag inte växte upp som kristen.

Biologen Edwin Conklin sa en gång: "Det är lika stor sannolikhet att livet uppstått genom ett sammanträffande, som att ett stort lexikon skapas av en explosion i ett tryckeri".

Detta var ett av de argument som jag använde redan som liten för att övertyga folk om att Gud inte var påhittad.

Livets gång

När jag lärde om Jesus på skolan som barn, tvivlade jag aldrig på att han var Guds Son. Jag tyckte att hans sätt att leva och det han lärde människorna var suveränt. Mjuk och barmhärtig, utan att vara rädd för att säga ifrån när det behövdes. Det kändes emellertid ouppnåeligt att leva som honom. Jag trodde alltså på Gud och hans Son, men jag levde inte ett kristet liv. Kände inte för det heller. Livet var i det stora hela ganska ok och medgörligt.

Allteftersom livet gick sin gång, blev jag emellertid mer och mer trött på det. Det verkade som om de flesta människor endast var upptagna av att hålla en vällyckad fasad. Fina jobb, bra lön, konserter, resor, bilar, stugor, hus, osv. Alla hade smarta barn och genier till barnbarn. Samtalen handlade i stort sätt om sådant. Det fanns sällan plats för de allvarligare ämnena i livet.

I världen förövrigt rådda krig, nöd och elände. Ofattbart många människor har det så, medan andra, ett fåtal, vältrar sig i rikedom. Politik både lokalt och internationellt verkade endast bestå av brutna löften, konflikter och ibland ren tragikomedi.

Redan som 40-åring hade jag blivit en kritisk och ganska desillusionerad person. Färdig med det mesta i världen. Som 50-åring blev jag änkling. Att ha följt ett allvarligt sjukdomsförlopp fram till döden på nära håll gjorde intryck.

Längtan efter något mer

Vad var livets verkliga värden? Var jag redo för att möta döden? Jag behövde någon att prata med om dessa saker.

Platsen jag sökte mig till var min gamla svärmors hem. Hon hade alltid varit en förebild för mig med sitt lugna, kristna liv. Hennes avlidna make hade också varit en väldigt god och ivrig troende man. Så länge jag hade känt dem från min ungdom och under alla dessa år var jag nyfiken och fascinerad av deras liv. De var alltid blida och mötesgående, aldrig med klagomål eller missnöje. I svärmors vardagsrum var det alltid fridfullt, alltid lugnt och harmoniskt. Jag besökte henne ofta och vi hade goda, värdefulla samtal. Jag drogs in i en önskan om att uppnå samma liv.

Redan som ung kom jag ihåg att Jesus hade sagt: "Jag är vägen, sanningen och livet". (Joh 14:6) Alltså att vi skulle efterfölja honom. Det måste ju i sin tur innebära att vi också måste leva som honom, bl a utan synd.

Därför hade jag aldrig riktigt förstått när någon sa att Jesus hade dött på korset för vår skull och sonat våra synder. Det var ju sant, men sättet det sades på fick det att låta som om det inte var något mer än det. Det var få styrningssignaler på hur man skulle utvecklas i sitt personliga liv i tro.

Jag letade alltså efter ett liv. Jag hade tur som kände kristna, bl a mina svärföräldrar, som verkade leva ett grundfäst och solitt kristet liv. Ett liv där det är möjligt att följa Jesus och bli som honom.

Det livet ville jag få tag i.

Till slut var jag bara tvungen att omvända mig för att få frid i själen. Lite motvilligt, för jag hade hoppats slippa det jag trodde var ett allvarsfyllt och grått liv. Nu var emellertid beslutet fattat, så det var bara att kasta sig rakt ut i det.

Evangeliet

I ett norskt lexikon inleds definitionen av evangeliet så här: "Ordet evangelium är den latinska formen av det grekiska ”evangelion”, som betyder ”gott budskap”. I antik litteratur kan det användas om ett budskap om seger eller om tillkännagivande av en ny kungs födsel eller tillträdande.

Segerbudskapet som Jesus kom med var att människorna nu kan, med den helige Ande, besegra synden som Satan infekterade människan med genom syndafallet. Det är verkligen det glada budskapet som änglarna på marken förkunnade vid Kristi födsel.

Som norskt låneord används evangeliet först och främst om budskapet om Jesus, men Jesus levde ju med seger över synd och Satan, så man kan väl säga att det är två sidor av samma sak.

Vad har evangeliet gett mig?

Evangeliet har gett mig, och ger mig, egentligen allt. Livet kan jämföras med ett pussel. Utan Gud fattas de flesta bitarna. Guds bitar gör att allt faller på plats.

Det här är något av det som har påverkat mig mest:

• Jag trodde att ett liv som kristen var grått och tråkigt. Det var väldigt fel. Jag har aldrig varit med på så mycket roligt och meningsfullt som nu.
• Allt förfärligt som inträffar i världen, allt lidande och nöd ska en gång upphöra. En mäktig tröst.
• Utan kärlek är allt förgäves. Inte den människoskapta kärleksförståelsen som man sjunger, skriver och talar om, utan Guds äkta kärlek. Hans kärlek är stabil och opåverkad av politiska och tidsriktiga anpassningar. Att jaga efter den kärleken är verkligen meningsfull.
• Äktenskap som byggs på Guds ord, är byggda på en klippa. Samma mål och mening, alltid ha det gott tillsammans, och alltid kunna diskutera Guds ord.
• Jag kan förändras. Genom lydnad mot Guds ord blir mina reaktioner mer och mer enligt hans vilja. Det finns ingen större personlig växt.
• Den kanske största sociala hobbyn bland oss människor är att baktala och döma. Att lära sig att låta bli är en befrielse från ett av Satans mest förödande vapen.
• Att lära att känslor och förnuft är opålitliga och felaktiga parametrar var speciellt. Att uppleva att det är sant, och att Guds ord var det enda pålitliga, var härligt.
• När man dör, dör inte anden. Det är bara en övergång till något mycket bättre. En sådan vetskap gör livet och döden mycket enklare.
• Sjukdom, saknad, förlust, separationer, osv, kan kännas obegripligt, onödigt och orättvist. Att kunna tänka att allt som händer i livet, både gott och ont, är till ens bästa, är kanske den viktigaste kunskap som evangeliet har gett mig. Om man verkligen tror på det, får man ju endast goda dagar.

Livet som jag nu lever är bättre än jag någonsin kunnat föreställa mig, och, otroligt nog: Det blir bara bättre och bättre för varje dag som går!