Varför verkar det som att Gud endast svarar på vissa böner, men inte på andra?

Om vi ser på historien om Hanna i 1 Samuelboken, ser vi att Gud svarar på böner.

"Mitt hjärta fröjdar sig i Herren,
mitt horn är upphöjt genom Herren.
Min mun är vidöppen mot mina fiender,
ty jag gläder mig i din frälsning.
1 Sam 2:1.

Dessa ord är del av Hannas bön, som hon sjöng samma dag som hon förde sin lille son, Samuel, till templet för att bo med prästen Eli. Hanna hade bett Gud om att få en son och lovat att ge honom till Guds tjänst om hennes bön blev besvarad. Slutet på hennes historia vet vi. Hon fick svar på sina böner. Hon fröjdade sig på den dag som hon skulle ge honom till templet för att tjäna Herren, fastän det inte kan ha varit lätt för henne att lämna honom där. (1 Sam 1:28)

Gud svarar på böner, på sitt eget sätt

Jag har ofta tänkt på historien om Hanna och Samuel. Det har varit stunder i mitt liv då jag också har känt behov, eller en önskan om att få något. Ibland svarar Gud på mina böner, och ibland verkar han inte svarar alls. I dessa stunder då jag har känt en längtan i mitt hjärta, har jag kommit att tänka på Hanna och undrat varför Gud verkar svara på vissa böner, men inte på andra.

I Jes 55:8-9 står det: Mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger Herren. Nej, så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar."

Gud har en perfekt plan för våra liv. Han ser början från slutet, och han har mycket att lära oss. Vi kan tro att vi vet vad som är bäst för oss, som t ex vilket jobb vi behöver eller vem vi borde gifta oss med, osv. Vi kan planera våra liv och tro att vi har allt under kontroll. I Jes 55:8-9 ser vi emellertid att Guds tankar ofta skiljer sig kraftigt från våra. Som människor dras vi mot att söka jordisk vinning, och vår egen komfort. Gud däremot vill förvandla oss från våra mänskliga tendenser och skapa något gudomligt genom våra dagliga situationer.

Guds plan för mitt liv

Om det inte verkar som Gud svarar på våra böner på det sätt som vi önskar, kan vi se det som en möjlighet till att komma till vila. Detta kan vara en aktiv kamp, för det innebär att ge upp min egen vilja och försona mig med Guds plan för mitt liv. Jag kan kämpa mot tankarna om att Gud inte älskar mig för att jag inte får det jag ber om. Jag kan välja att tro på versen som säger: "Hur outgrundliga är inte för mig dina tankar, Gud, hur stor är inte deras mångfald! Skulle jag räkna dem är de fler än sandkornen."Ps 139:17-18.

Guds tankar blir mina tankar och hans vägar blir mina när jag lär mig att älska Guds vilja med mitt liv.  Jag lär mig att be samstämt med hans vilja för mitt liv.

Fröjda dig i Herren

En gång hörde jag ett tal där Ps 37:4 nämndes. "Ha din glädje i Herren, han skall ge dig vad ditt hjärta begär." Vid den tidpunkten saknade jag något i mitt liv och bad till Gud om att uppfylla det behovet. I detta tal uppmuntrade emellertid talaren församlingen till att lära sig att fröjda sig i Herren. Han sa att man måste ge upp sin egen vilja och placera allt i Guds händer för att kunna göra detta. När jag hörde detta budskap, valde jag medvetet att göra just detta. Jag bestämde mig för att lägga mitt eget begär till sidan och fokusera på att "fröjda mig i Herren", oavsett hur mycket jag än ville ha saken. Jag skulle fokusera på att se de gärningar som Gud hade förberett för mig varje dag och ta vara på dessa möjligheter för att lära känna honom bättre. (Ps 139:16) Jag skulle arbeta på att komma till vila i de enkla möjligheterna att välsigna andra som vardagen hade att bjuda på, och göra det till mitt huvudfokus, istället för att sträva efter att få min egen vilja igenom.

Detta beslut fattade jag för flera år sedan. Ibland har jag fortfarande känt ett behov i mitt hjärta efter jordiska saker, och jag har vänt mig till Gud med dem i bön, men jag har också blivit fylld av glädje, trots att Gud har haft andra planer för mitt liv. Jag är övertygad om att han har hört mig. Och jag är ännu mer övertygad om att han älskar mig och vakar över mig. Jag har fått en enorm glädje i mitt hjärta som inte är beroende av jordiska välsignelser. Detta kommer av att göra Guds vilja. När jag lär mig att ödmjuka mig själv och låta honom leda mig, får jag uppleva att han ger mig allt jag behöver för att bli fullständigt lycklig oavsett mina omständigheter. Denna glädje kan bära mig genom mitt liv vart jag än befinner mig.

Jag tror att Hanna också förstod detta. Hon fick det han bad om, men hon var villig att offra sin son tillbaka till Gud. Detta är även viktigt för oss. När Gud välsignar oss, måste vi alltid vara redo att offra hans gåvor tillbaka till honom. Han vill veta att vi älskar honom mer än allt annat på jorden. Han är också intresserad av att välsigna dem som vill tjäna honom av hela sitt hjärta.

"Överlämna din väg åt Herren,
förtrösta på honom,
han skall göra det.
Han skall låta din rättfärdighet gå fram som ljuset,
din rätt som middagens sken."
Ps 37:5-6.

Du kanske också är intresserad av att läsa mer på vår temasida om bön.