Vill du vara lycklig?

Detta är en fråga som kanske inte är så svår att svara på, men hur blir man egentligen lycklig? Hur uppnår man fullkomlig tillfredställdhet, frid och glädje i livet? Är det överhuvudtaget möjligt?

Häromkvällen kom jag att tänka på en historia som jag hörde för ett tag sedan. Den handlade om en gammal och bräcklig man som var ute och promenerade med en yngre man. Den äldre mannen vände sig mot den yngre och sa glatt: “Jag är så lycklig! Och vet du varför? För jag vill ingenting för egne del längre!” Den äldre mannen hade under livets gång uppgett sin egoistiska vilja till fördel för Guds goda vilja. Det var det som hade gjort honom så lycklig.

Dagen efter satt jag i bilen med en kollega när vi började tala om ett TV-program som hade skakat oss båda. Det handlade om unga människor som hade näst intill omöjliga krav på sina partners och på livet överhuvudtaget. Det handlade om en glamorös värld med vackra hus och utseenden samt dyr mat. Det värsta var att dessa unga människor verkade övertygade om att så fort kraven uppfylldes så skulle de hitta lyckan. Men stämmer det?

Jag kom att tänka på orden från kvällen innan. Om renheten de förde med sig och enfaldigheten som de blev sagda i. Den äldre mannens konstaterande talade om en förståelse som sträcker sig mycket längre än den man vanligtvis förknippar med lycka. Det är en lycka som är helt oberoende av yttre omständigheter, en lycka som man får av att uppge sin egen vilja.

Jag tänkte: Är det verkligen så enkelt? Är det verkligen sant att man kan bli lycklig om man ger upp sin egen vilja?

Ett exempel i att leva lycklig

I Hebr 1:9 står det: “Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet.
Därför, Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja
mer än dina medbröder.”

Denna vers beskriver hur Jesus hade det då han levde här på jorden. Han smordes med glädjens olja mer än sina medbröder. Han var med andra ord lyckligare än andra människor i sin samtid. Men vad var det för en rättfärdighet som han älskade och vad handlade denna orättfärdighet om?

Jesus säger själv: “Ty jag har inte kommit ner från himlen för att göra min vilja utan hans vilja som har sänt mig.” (Joh 6:38). Han älskade Guds vilja och levde efter den. Orättfärdigheten, som han hatade, var hans egen vilja – hans mänskliga benägenheter som ville det motsatta till Guds vilja.

Vi ser t ex i Matt 26:39-44 hur Jesus kämpade i bön för att egenviljan inte skulle få makt. På samma sätt kämpade Jesus varje dag i sitt liv när han märkte att irritation, oro eller otålighet ville tynga ner honom. Han älskade Guds vilja som innebar att han skulle lida tålmodigt, ha överseende med människorna, välsigna och göra gott.

Jesus ville alltså, precis som den äldre mannen, ingenting för egen del. Varje dag under sin tid på jorden ställde han sig själv till tjänst för att göra sin himmelska Faders vilja, samtidigt som han sa nej till allt som låg utanför denna vilja.

Tror jag på att Jesu liv är värt att efterfölja, måste även jag, precis som han, ge upp min egen mänskliga vilja!

Att ge upp min vilja = att bli lycklig?

Som människor har vi en enorm egenvilja som slår igenom redan som små barn. Vi har tankar om våra rättigheter, hur vi vill bli behandlade, hur vi ska se ut, vad vi ska kunna och hur vi vill ha det. När mina planer, av en eller annan orsak, misslyckas på grund av något oförväntat eller när någon trotsar mig och min egen vilja, så prövas min lycka. De är i dessa situationer, som alla människor i större eller mindre grad möter, som den mänskliga viljan vill tynga ner oss med oro, bitterhet eller känslan av att bli orättvist behandlade.

Hur kan jag bevara lyckan, friden och glädjen i sådana situationer?

Jo, ganska enkelt genom att ge upp min egen vilja och lita på Gud precis som Jesus gjorde när han befann sig här på jorden. Den syndiga, mänskliga viljan kommer alltid att stå emot Guds vilja. “Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller.” (Rom 8:7). Den för oss längre och längre ifrån den frälsare som kastade sin egen vilja överbord.

Om jag väljer att säga Ja till min egen vilja i livets situationer (och därmed nej till Guds vilja) kommer det hela sluta upp i tomhet. I en olycklig och ensam position. Ensam med alla mina krav och fjärran från Gud och hans fullkomliga styrelse.

Om jag vill vara lycklig måste jag med andra ord lägga mitt liv i Guds händer och lita på min himmelska Fader. Då går ordet i Matt 6:33 i uppfyllelse: ”Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.” Först då blir jag helt lycklig!

Måtte många hitta vägen till ett lyckligt liv med hjälp av detta enkla recept: ”Jag vill ingenting för egen del.”