Bara av nåd!

Uttrycket: "Bara av nåd" används ofta av troende. Det samma gäller: "Allt av nåd". Vad man menar med dessa uttryck kan vara helt olika.

Den allmänna åsikten är att vi är syndare och förblir syndare, och när vi tror på Jesu död för oss, får vi all himlens härlighet av bara nåd när vi dör.

De tror inte på att Jesus gjorde ett verk i och med oss, så att vi blir värdiga att gå med honom i vita kläder. (Upp 3:4) Och om det skulle vara så, så menar de att det inte blev av nåd.

Guds nåd är inte förgäves

Denna tro och inställning är helt och hållet falsk. Ingen uppnår ett segrande liv förutom genom nåd, eftersom det är nåden som tuktar oss till att leva sedligt, gudfruktigt och rättfärdigt i denna värld. (Tit 2:11-12) Den som alltså kommer till ett sådant liv, uppnår det endast genom nåd, aldrig genom egen kraft. Han kan i sanning säga: "Bara av nåd". För de andra blir nåden förgäves.

När Abraham och Sara fick Isak, kunde de säga: "Bara av nåd". Om de hade fått honom när de var yngre och det fortfarande fanns ett naturligt hopp, hade inte Gud fått äran. Men Gud ger inte sin ära till någon.

På samma sätt blir det för dem som ska få ett segrande liv. De måste först brytas ner, så att de blir odugliga i egna ögon och ser att de inte har kraft i sig själva att leva detta liv. De flesta förstår inte denna nedbrytningsperiod, blir modfällda och ger upp. Abraham blev inte svag i tron när han såg på sin egen och Saras maktlöshet. (Rom 4:19) Han visste att det var Gud som skulle ha äran, och då måste det gå denna väg.

När man tappar modet i nedbrytningsperioden, tror man inte endast på Gud, utan på en kombination av Guds och ens egen makt. Då låter inte Gud det lyckas, för då blir det inte bara av nåd. Om det har blivit till bara nåd, blir det även bara seger, eftersom där synden är stor, är nåden ännu större. (Rom 5:20) "Synden skall inte vara herre över er, ty ni står inte under lagen utan under nåden." Rom 6:14.

Du kan läsa mer om detta här: "Det omöjliga blir möjligt"

Kristi kraft kan bo i oss

När man syndar, är man stark i sig själv. Man kräver och förväntar. Då är man inte under nåden, utan under lagen. Då måste Gud först bryta ned en så att man blir svag, och då kan Kristi kraft bo i en. "Ty när jag är svag, då är jag stark." 2 Kor 12:9-10. Då kan nåden få makt över oss. Nåden och synden kan inte ha makt över oss samtidigt, för nåden är starkare än synden.

Paulus hade blivit så nedbruten att Kristi kraft kunde bo i honom, och Kristus kunde få all ära. Paulus visste att det "bara var nåd" när han arbetade mer än alla andra. (1 Kor 15:10) När Paulus hade kämpat den goda kampen, fullbordat loppet, bevarat tron och väntade på rättfärdighetens krans som Herren, den rättfärdiga domaren, skulle ge honom, visste han att "allt var av nåd". (2 Tim 4:7-8) Kristus blev alltid ärad genom hans kropp, oavsett om det blev genom liv eller död. (Fil 1:20)

Det är den sanna nåd som gör oss värda att gå med Jesus i vita kläder. Måtte många rensas och frigöras i dessa dagar från den falska nåd, som bedrar dem för detta härliga segerliv. (Jud 3-4)

Detta är en redigerad version av en artikel publicerad i BCCs norska tidskrift "Skjulte Skatter" år 1961.
© Copyright Stiftelsen Skjulte Skatters Forlag