Kom ihåg detta när du tror att du har rätt

Under loppet av en vanlig dag möter de flesta människor olika situationer där de måste forma sig en åsikt och uttrycka varför de tänker som de gör. Ibland kan det handla om situationer där folk har olika, eller till och med motsatta åsikter, och detta kan leda till många konflikter.

Som kristen måste även jag forma och uttrycka åsikter hela dagen, men vad är viktigt att komma ihåg i alla dessa situationer?

Att hävda sina egna åsikter

Jag tänker ofta på versen i Jakob 1:20: "[…] för en människas vrede leder inte till det som är rätt inför Gud." Att hävda min egen åsikt med starka och aggressiva ord kan förstöra, riva ner och ge alla möjliga negativa resultat. Detta beteende får kanske folk att ta hänsyn till vad jag har att säga, eller till och med bli eniga med mig, men att trycka ner andra på detta sätt är långt ifrån hur Gud behandlar människor! Guds vilja är att jag ska fyllas med tålamod, mildhet, godhet och kärlek mot alla, i alla situationer, utan undantag.

Du tror kanske att andra människor "kör över dig" och härjar med dig om du tar det på det sättet. Det står om Jesus i en sådan situation att han "inte skällde tillbaka". (1 Petr 2:23) Detta vittnade han faktiskt om väldigt tydligt när han stod framför Pontius Pilatus och sa: "Du skulle inte ha någon makt alls över mig om du inte hade fått den från ovan." (Joh 19:11) Han var inte intresserad av att göra sin egen åsikt känd och förstådd i den situationen. Det enda han såg som viktigt var att utföra Guds vilja på jorden. Han litade så mycket på sin himmelska Far, att han visste att Gud skulle ta hand om allt annat, oberoende av om de andra förstod honom eller höll med honom.

Det viktiga för Gud är inte om jag har rätt. Vad spelar det för roll? Jag arbetar inte i Anden om jag inte skapar frid och liv runt mig. (Rom 8:6) Det som är viktigt för Gud är att jag "dödar" den stolthet, envishet, mänskliga rättvisa och hårdhet som ligger i min natur, och att jag istället lyssnar på andra, visar äkta kärlek och omsorg för dem och arbetar för att uppnå det goda på ett självbehärskat, gott och fredligt sätt. Gud vill att mitt ego ska avta, så att Kristi liv kan växa sig större inom mig. (Joh 3:30; 2 Kor 4:10-11)

Vad leder till liv och frid?

Det är lätt att låta sin mänskliga vishet och resonemang "ropa ut" när något går emot mig. "Så ska det inte vara! De måste verkligen förändra sina vanor", osv. I en sådan situation måste jag be till Gud om att se min egen hårdhet och envishet, och be om att frid och godhet ska strömma ut ur mig istället. Mänsklig vishet och resonemang leder inte till liv och frid, men det gör alltid Guds vilja. (Hebr 12:18) Jag kan också be om hjälp till att uttrycka mig på ett gott och fredligt sätt, utan att hårdhet och bitterhet hänger fast vid mina ord.

Jesus gick "vägen ned". Det viktiga för honom var vad Gud tänkte om honom. Inte att sträva efter att skapa sig ett namn, främja sig själv och alltid försöka få andra att hålla med och stötta en. Han försökte inte att få bättre anseende hos folk. Istället ödmjukade han sig under Guds väldiga hand. (1 Petr 5:6) Vi läser om honom att han var "mild och ödmjuk i hjärtat". (Matt 11:29)

När det viktigaste för mig också är att göra Guds vilja, är allt lyckligtvis väldigt enkelt. Jag kan reagera på varje situation baserat på hur jag förstår Guds ord, och när jag gör detta, kastar Gud mer och mer ljus över hans ord och vilja. Jag upplever att jag förstår det i en allt djupare grad. När jag är lydig mot min förståelse i enkel trofasthet, blir jag mer och mer mild och ödmjuk i hjärtat, tålmodig, god och full av kärlek och omsorg för de andra. Dessa egenskaper börjar ersätta stoltheten, envisheten och hårdheten som bor i min natur. Jag får uppleva att jag mer och mer blir till behag för han som jag följer efter!