"Skolansikte", "söndagsansikte", "hemansikte"

"Skolansikte"

På skolan är det väldigt svårt att inte bry sig om vad folk tänker om en. "Tycker folk jag är konstig om jag säger detta? Kan jag ha på mig detta? Vad tänker de om jag drar dit, eller hänger med den personen?" Det är politik i allt du gör, kanske till och med i sättet du går i korridorerna på.

Eller kanske du vill skilja ut dig som annorlunda för att visa att du gör som du själv vill och att du inte bryr dig om vad folk tänker. Under ytan, kanske till och med omedvetet, är det emellertid viktigt för dig att folk ser dig som du vill att de ska se dig. Det underliggande motivet är det ansikte som du vill presentera till folk. Det handlar om ditt ego. Det är människans natur.

Det är ett väldigt tungt liv som gör dig till en slav. Du kan inte göra det du vet är rätt, eller vara dig själv, eller tänka själv.

"Söndagsansikte"

Vem är du när du går på möte eller gudstjänst, engagerar dig i ungdomsaktiviteter, och är en del av församlingen? Du vill att folk ska märka din godhet, frivilliga arbete eller vad det nu kan vara. Därför försöker du säga de rätta sakerna och göra ett gott intryck.

Men återigen: Vad är drivkraften? Gör du det av kärlek till Gud, och för att du vill tjäna honom? Eller drivs detta beteende av egoism och stolthet?

Sådant hyckleri är också slaveri. Hur kan du tjäna Gud uppriktigt om ditt fokus ligger på vad andra människor tänker?

"Hemansikte"

När du kommer hem däremot är det inte längre så viktigt vad familjen och rumskamraterna tänker. Där släpper du ditt "riktiga jag" lös. Du struntar i om de ser dig som sur, oartig eller lat.

Varför tror du att du inte behöver ta hänsyn till vad de känner eller tänker? Är du på något sätt högre än dem i dina tankar? Kanske inte medvetet, men du hade inte betett dig på det sättet om du hade sett upp till dem och älskat dem lite mer (Fil 2:3).

Du är fortfarande en slav. Du fortsätter att fokusera på dig själv och vad du vill. Vad du tycker och känner, istället för att göra Guds vilja och vad som är bäst för människorna runt dig.

Är det svårt för dig att ändra på vem du är hemma för att de som är där känner dig så bra och det är svårt att ödmjuka dig själv och erkänna att du måste förändras?

Kärnan

Kärnan i allt detta är att det handlar om mig, mig, mig.

Varför är det så viktigt vad folk tänker? Vem borde du verkligen bli erkänd av?

"[…] försöker jag ställa mig in hos människor? Om jag fortfarande ville vara människor till lags, skulle jag inte vara Kristi tjänare." Gal 1:10.

Ett nytt fokus

Sitter du och tänker att detta inte gäller dig? Tror du att du bara inte är den typ som bryr sig om vad folk  tänker? Var ärlig med dig själv. Var uppmärksam och lägg märke till hur många gånger om dagen du gör, eller inte gör, något beroende på vem som är eller inte är närvarande.

Vi går alla runt som centret i vårt eget universum. Det är människans natur.

Det kan emellertid ändras på. Även om dina tankar nu sitter fast i den egoistiska cykeln, kan du segra över det helt och uppnå frihet till att handla med gudsfruktan, till Guds ära i varenda situation.

"De vapen vi strider med är inte svaga utan har makt inför Gud att bryta ner fästen. Ja, vi bryter ner tankebyggnader och allt högt som reser sig upp mot kunskapen om Gud. Och vi gör varje tanke till en lydig fånge hos Kristus." 2 Kor 10:4-5.

"Gör jag rätt intryck? Ser de mig?" Du har möjlighet att styra dessa tankar när de fortsätter att komma upp, istället för tvärtom. Var ödmjuk och erkänn sanningen om vad du frestas till, och be om hjälp.

"Gud, jag vet att det inte är så här det ska vara. Även om mitt kött pressar mig i denna riktning just nu, vill jag egentligen leva på ett sätt som är dig välbehagligt, och vara fri från dessa tankar som binder mig. Ge mig kraft till att fånga dessa tankar och leva efter ditt ord!"

Rätta in dina tankar medvetet mot det goda. Gräv i Guds ord och fundera på det. Be mer för dig själv. Be för dina vänner, din familj, någon som du vet har det svårt. Var uppmärksam på människorna din omgivning istället för bara dig själv. Gör det gott för någon annan. Kom bort från intresset för ditt ego.

"Vad ni än gör, gör det av hjärtat, så som ni tjänar Herren och inte människor." Kol 3:23.

När du lever ditt liv på det sättet, kommer ära av människor betyda allt mindre för dig ju mer förankrad och etablerad du blir i Herren. Då blir dina handlingar alltid gudomliga, oavsett var du är och vem du är med. Då blir ditt liv till Guds ära, och han kan använda dig i sin tjänst. Ditt liv utstrålar då godhet, vänlighet, kärlek och alla dygder istället för osäkerhet, stress, slaveri och oro.